Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Årets "Totte" heter Lennart

Annons

Inte en säsong utan att turbulensen runt IBF Faluns damlag är stor och påträngande.

Årets har inte varit något undantag.

Spelare har kommit och gått, och tränare har gjort detsamma.

Jag tänkte på det, när jag såg Torsten "Totte" Andersson dyka upp på läktaren i FK-arena.

Ni vet han, som vanligtvis brukar dyka upp i någon sorts coachroll för damlaget i slutet av en säsong. Ifjol hoppade han in lagom till slutspelet, om jag minns rätt i hastigheten.

Årets "Totte" heter Lennart Mehtälä. Från ingenstans dök han upp som ersättare för Tobias Engblom, "Sveriges bäste damtränare" som lämnade klubben.

Lennart är säkerligen kunnig liksom "Totte".

Men jag är ändå rätt säker på att förändringar av det här slaget och alla annan turbulens sätter sina spår i gruppen, för konstigt vore annars.

Det kostar tid och kraft.

Mycket av fokuseringen och styrkan för att ta ett SM-guld försvinner.

Sett till det är det givetvis bra att ta sig till en SM-semifinal.

Den 8 april spelas årets SM-final i Globen.

Tjejerna i IBF Falun har drömt hela säsongen om att få vara ena parten där. Jag trodde också på möjligheten.

Men för det krävdes en seger i den första semifinalen mot Iksu, som jag såg som en nyckelmatch för hela matchserien.

Jag hade räknat ut det så här: IBF Falun skulle vinna sina båda hemmamatcher, men få stryk som vanligt på parkettgolvet i Umeå.

För resultatmässigt har det varit så när de här båda lagen mött varandra. Inget av lagen har lyckats vinna borta.

Det är ingen som kommer ihåg när senast IBF Falun lyckades vinna borta mot Iksu.

Segern i går var Iksus första bortaseger mot Falun sedan 2002. De såg möjligheten i att spräcka en negativ svit.

På fredag tar säsongen slut för IBF Falun. Laget ser inte möjligheterna - bara problemen med parkettgolvet!

Fjolårets svenska mästare Iksu är ett mycket bra lag, det ska sägas med en gång.

Men klubben är också föregångare i mycket inom daminnebandyn.

Inte minst när det gäller träningsbiten. För sett till fysiken finns det inget lag som slår Iksu.

Det var också en stor skillnad mellan lagen i den första semifinalen. Tjejerna i IBF Falun vägde för det mesta alldeles för lätt, både i närkamper ute på banan, men inte minst framför de båda målen.

Iksu hade inga problem med att freda sitt mål, och det var länge sedan jag såg ett IBF Falun skapa så få målchanser under 60 minuter.

Coachen Kimmy Dalbjer hade inget motvapen att ta till mot Iksus kompakta försvarsmur, det var han den förste att erkänna.

Men det rätta kunnandet för det fanns inte heller i hans lag.

Jag saknade också den rätta glöden hos många av spelarna. Det var faktiskt inte många som verkligen "brann" för att spela hem ett guld till Falun

Måhända var det något fel på tändvätskan?

Slutligen: Nästa år kommer damerna att ha en elitserie med 14 lag.

Är det någon på Ankdammsvägen som kan tala om för mig, varför damernas serie ska innehålla fler lag än herrarnas?

ANDERS NORIN

Mer läsning

Annons