Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt större älgstam

Annons

Ett 60-tal jaktledare och ansvariga inom älgskötselområden och viltvårdsområden deltog när de ansvariga för det fyraåriga älgskötselförsöket informerade om projektet och om förutsättningarna inför höstens jakt.

Projektledaren Jan Perjons inledde med att beskriva informationen som spännande och chockerande.

Tillsammans med Ove Bergman i den lokala projektledningen, Lars Plahn från Dalarnas jaktvårdsförbund och Anders Petersson från skogsvårdsstyrelsen berättade Perjons att älgstammen tycks vara betydligt större än vad projektledningen räknat med och att betesskadorna är omfattande och ekonomiskt allvarliga.

- Under senaste jaktåret hade vi en avskjutning på 6,6 djur per 1 000 hektar och sköt lika många kor som tjurar och lika många kalvar som vuxna djur, berättade Ove Bergman och konstaterade att de senaste årens avskjutningssiffror i kombination med älgObs och andra inventeringar visar att "det finns mycket älg".

- Beskattningen har varit hög - sju älgar per 1 000 hektar, utan att det påverkat antalet älgobservationer. Det tyder på att ni måste ha det dubbla i vinterstam. Det preliminära resultatet av vinterns flyginventering visar också på en vinterstam på omkring 15 djur per 1 000 hektar, sade Plahn, som konstaterade att älgstammen i området håller hög kvalitet.

Han uppmanade jägare och skogsägare att fortsätta den samordnade älgförvaltningen och helst utöka samarbetet till

intilliggande marker.

Petersson berättade att skogs-vårdsstyrelsens skadeinventering visar att skadorna, såväl på tidigare oskadade som på tidigare skadade ungtallsstammar ökat från totalt 2,4 till 5,9 procent. Han sade också att jaktlagens egna inventeringar visar på skador på åtta procent.

- Skogsbruket accepterar årliga skador på upp till två procent. Om man utgår från att ett tallbestånd är betningsbart i tio år gör det 20 procent. Skogsägarna är alltså beredda att låta älgarna skada var femte ungtall, förklarade Petersson.

Under den följande debatten framförde jägare krav på att stammen inte får decimeras så snabbt och på ett sätt så att älgstammens kvalitet förstörs. Från skogsägarhåll konstaterade man att den nuvarande situationen är ohållbar.

Ove Bergman vädjade till skogsägarna att plantera tall på tallmarker för att inte trycket på kvarvarande tallungskogar ska bli alltför stort. Nils Roos, skogsägare från Gagnef, svarade att när tallungskogar totalförstörs gång på gång är det ren självbevarelsedrift som gör att skogsägarna ersätter tall med gran.

Ändå tycktes jägarna och skogs-ägarna i stort vara överens:

Om att älgstammen måste minskas.

Om att betesskadenivån är alldeles för hög.

Om att fortsätta samverka och att lösa problemen tillsammans.

Det fyraåriga skötselförsöket går mot sitt slut, men den samordnade älgförvaltningen kommer sannolikt att fortsätta i en eller annan form. Under de närmaste dagarna tar skogsägare och jägare i samråd beslut om höstens avskjutningsramar.

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons