Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt fler unga är inaktiva

Annons

Ungdomars attityd till arbetslivet blir mer och mer negativ. Allt fler ungdomar varken studerar, arbetar eller söker arbete.

Dessa kallas för inaktiva. Andelen inaktiva ungdomar har ökat med sju procent från år 1990 till 2001. De befinner sig tillfälligt i en period av livet där de avvaktar vuxenlivet, den så kallade ungdomsarbetsmarknaden.

Det innebär att de varken tillhör arbetsmarknaden eller de arbetslösas skara. Att andelen ungdomar på denna plats har ökat beror till största delen på tre saker.

Nummer ett är att arbetsmarknadens funktionssätt till viss mån missgynnar ungdomar. Reglerna på arbetsmarknaden styr minimilönerna och i Sverige är dessa relativt sett höga. Detta gör att det blir lika dyrt att anställa ungdomar som vuxna.

Den andra anledningen är att utbildningstiden är längre och många ungdomar, 55-80 procent, jobbar vid sidan av skolan. Dessa jobb är oftast okvalificerade och räknas därför hit.

Tredje området som kan förknippas till ungdomsarbetsmarknadens tillväxt är utbredningen av den så kallade ungdomskulturen. Denna ungdomskultur innebär att individen försöker hitta ett arbete som kan ge uttryck för identiteten.

Här handlar det inte om att tjäna mycket pengar utan att i första hand hitta ett intressant och givande arbete. Det är många ungdomar som väljer att skjuta fram detta beslutsfattande och därför befinner sig på ungdomsarbetsmarknaden.

Amerikansk forskning visar att ungdomar i stor utsträckning arbetar på arbetsplatser där mest ungdomar jobbar, till exempel hamburger- restauranger.

Det framgår även att ungdomarna har mycket liten kontakt med vuxna och att kunskapsöverföringen mellan generationerna är liten. Av forskningen drar Ulla Arnell Gustafsson slutsatsen att "synen på den idealtypiska arbetsplatsen, där unga lär av äldre och gradvis socialiseras in i ett vuxenliv bör nyanseras."

Att utbildningen blivit längre innebär att ungdomarna slussas in på arbetsmarknaden senare, som i sin tur leder till att familjebildningen blir senarelagd och barnafödandet minskar. För ett hållbart arbetsliv förutsätter att också andra delar av människors liv fungerar. Att familj och arbete går att förena.

Ungdomsarbetsplatser, familj, skola och massmedia, alla dessa samverkar då det gäller att forma ungdomars värderingar och attityder. De unga representerar framtida generationer, de värderingar som ungdomar har i dag kommer att leva kvar och i viss mån forma det framtida samhället.

SANNA BYLIN-DIFFNER

Mer läsning

Annons