Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Älg bekymrar Skoog

Annons

Om vinterns kyla knäckt greminiellasvampen är det dags att börja återplantera markerna:

Mums tycker älgen, skogsägarnas normala fiende nummer ett.

Skogen som angreps av greminiellasvampen avverkades vid en genomsnittsålder av 35 år i stället för att bli stolta 90-åriga furor.

Nu ska hela arealen planteras med ny skog.

Älgen orsakar stora skador på ungskogen. Totalt har 15 procent av den unga skogen skadats det senaste året visar undersökningar som Skogsvårdsstyrelsen har genomfört i grannkommunen Hällefors. Hällefors skogar gränsar till det av greminiellasvampen hårdast drabbade områdena runt Fredriksberg.

Älgen gillar stam och topp på de späda träden, de känner inga kommungränser.

Per Skoog, skogsvårdsansvarig inom Stora Enso, anser att problemet är mycket stort.

- Älgen är en följetong sedan 1970-talet. Fortfarande efter drygt 20-30 år har vi inte lyckats hitta en lösning. Detta är besvärande för både jägarna och ur skogsägarsynpunkt, säger han och berättar att skogsägarna nu under mars kommer att hålla samrådsmöten med jägarorganisationer för att diskutera problematiken.

- Sedan två år tillbaka driver vi ett ungskogsprojekt. Syftet är att få en bättre ungskog med mindre skador. I projektet är ett av målen att förbättra dialogen med jägarna, säger Skoog.

Ett normalår avverkas inom Storas Ludvikaförvaltning 3 000 hektar skog, som återplanteras.

Under greminiellaåren då svampen bredde ut sig har ytterligare 3 000 hektar slutavverkats i förtid. Därutöver har 5 000 hektar gallrats hårt för att få undan angripna träd.

Gallringen och avverkningen pågår också hela denna avverkningssäsong.

Om greminiellasvampen till följd av årets kalla vinter har fått sin knäck så ska de stora arealer som slutavverkats i förtid återplanteras.

Att återplantera älgens favoritföda på 3 000 hektar skogsmark kostar bara det 16,5 miljoner.

- Till detta kommer stora kostnader för fördyrad avverkning, klent virkesuttag, förtida avverkning. Det finns nog ingen som ännu kan beräkna fullt ut vad greminiellasvampen kostar ett företag som vårt, säger Per Skoog.

De bestånd som älgskadades i slutet av 1970-talet börjar komma i gallringsbar ålder. Kvalitetsnedsättningarna är märkbara.

- Det finns gjorda beräkningar hos Stora Enso att älgens skadeverkningar kostar företaget mellan 100 och 150 miljoner kronor om året. Vad älgskadorna kostar oss i vårt område kan jag inte säga och inte heller exakt vad greminiella kostat Stora, säger Skoog.

Hittills har svampen greminiellan orsakat skador för miljardbelopp i Sverige, nu riskerar älgen att bidra med sitt.

Stora Ensos Ludvikaförvaltning har 80 000 hektar skog och är hårt drabbade från Smedjebacksskogarna till finnskogarna i Fredriksberg.

BO JOFFER

Mer läsning

Annons