Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Aboriginer tvingas ta emot atomsopor

Annons

Aboriginer i norra Australien säger ja till lagring av atomsopor på deras mark för att få pengar till utbildning. Ännu 40 år efter det att urinvånarna erkänts som medborgare diskrimineras de.

På söndag är det 40 år sedan den folkomröstning som gjorde aboriginerna till fullvärdiga medborgare efter att tillsammans med kängurur och koalor ha administrerats politiskt av naturvården. Då sade 90 procent av australierna ja _ i dag väljer de om den starkt konservative och bland aboriginer impopuläre premiärministern John Howard i val efter val.

Diskrimineringen av aboriginerna är fortfarande utbredd.

De sociala problemen är enorma i de 18 gettona _ eller stadsläger som de kallas officiellt _ som omger staden. Här lever omkring 3|000 aboriginer i en vardag av alkoholism, misshandel och sniffande ungdomar.

Vägen mot Little Sisters, ett getto söder om staden, stakas inte ut med några vägskyltar. De enda som pekar i riktningen bär texten "Soptipp", en anläggning lite längre bort.

I norra Australien gick en grupp aboriginer på fredagen med på att låta regeringen lagra kärnkraftsavfall på deras mark. I utbyte får de motsvarande drygt 60 miljoner kronor till social upprustning, bland annat utbildning. Medan aboriginerna i området, Muckaty Station, anser att uppgörelsen tryggar deras framtid i generationer betraktar kritiker ersättningen som ett skämt.

Omkring 470|000 av Australiens 20 miljoner invånare är aboriginer. Deras medellivslängd på 62 år är hela 17 år kortare än den resterande befolkningens 79 år. Bland annat löper de tre gånger så stor risk att drabbas av hjärtsjukdom. Det beror på systematisk _ om än ibland omedveten _ diskriminering från hälsovårdens sida, hävdar det australiska läkarförbundet.

Aboriginminister Mal Brough har också hamnat i blåsväder för ett förslag om obligatorisk undervisning i engelska för aboriginernas barn som ett sätt att öka integrationen och minska fattigdomen. Det kritiserades genast som rasistiskt och nedlåtande på 30-talsmanér. Tvärtom är det viktigare än någonsin att skydda aboriginernas kultur och mark, framhöll Linda Burney, New South Wales första aborigin i parlamentet.

TT

Mer läsning

Annons