Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

80 års kvinnokamp i Vikmanshyttan

Annons

Men med tiden växte lusten att förändra samhället och insikten om dess orättvisor. Ingrid menar att det i dag råder en omvänd situation.

Kvinnor träffar folk på jobbet och när de kommer hem orkar de inget annat än att vara med sin familj.

- Det verkar som att det är först när barnen blir lite äldre som kvinnor i dag har tid över till politik, resonerar hon.

När Ingrid gick med hade klubben funnits i nästan 40 år.

Sju kvinnor stod bakom initiativet till det första mötet som hölls 1924. Klubben firar alltså 80-årsjubileum i år.

Idén kom efter ett besök i Långshyttans Kvinnoklubb.

Frågor som diskuterades under tjugotalet var bland andra: Kan kvinnors rösträtt gagna samhället? Är biografen till nytta eller skada? Bör sexualupplysning bibringas skoleleverna?

En av klubbens hjärtefrågor handlade om att en tvättstuga skulle byggas i samhället - ett krav som snabbt gav resultat. En tvättstuga lovades innan hösten 1927.

Under sextiotalet och början av sjuttiotalet var kampen för en barnstuga en av de viktigaste frågorna för klubben.

- Jag minns hur vi gick från dörr till dörr och samlade in namnunderskrifter, berättar Ingrid.

Även denna gång gav arbetet resultat. Fast det dröjde betydligt längre än tvättstugsbygget.

Frågan om en barnstuga togs upp bland s-kvinnorna redan 1957. Men allra starkast är minnet när stålindustrin lades ner, Vikmanshyttans bultande hjärta, och kampen för att få den kvar.

- Vi var 3 000 personer på första maj i Vikmanshyttan 1977, det var året efter bruket lades ner. Tv var här ett flertal gånger och vi for till Stockholm och demonstrerade.

Ingrid hade själv jobbat inom stålindustrin, liksom hennes man och två av hennes barn.

Hennes yngsta gick i industriskola och hade blivit lovad jobb på bruket då han avslutat sin utbildning.

Så det var ett hårt slag för familjen såväl som för många andra i Vikmanshyttan när de insåg att kampen varit förgäves.

I dag är omsorgen av de äldre i Vikmanshyttan något som ligger Ingrid varmt om hjärtat.

- Människor som bott hela sitt liv i Vikmanshyttan ska inte behöva flytta från äldre och bekanta när det börjar bli gamla och dementa.

Hon är glad åt servicehuset som byggdes för några år sedan. Bakom bygget fanns även denna gång ett engagemang från s-kvinnorna.

Ingrid Persson har hunnit bli 69 år. Förutom ordförandeskapet i klubben sitter hon även med i miljö- och byggnadsnämnden.

- Ibland önskar jag att jag var en medelsvensson. Det är när det känns som att jag inte har någon fritid alls.

Medelåldern är hög i klubben där de allra flesta är pensionärer. Ingrid Persson önskar att fler yngre kvinnor ska ta sig till klubbens möten. Det finns dagar då hon känner sig för gammal för att hålla på med politik.

- Men samtidigt vill jag försöka påverka samhället, försöka föra talan för den som inte kan, säger Ingrid Persson.

KARIN FRIMODIG

Mer läsning

Annons