Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

33 chefer fick sparken - men inte de högst upp

Annons

Fifflet med mutor och vinstuppskrivning i Italien har lett till att 33 ABB-ansvariga i Italien har fått gå.

Vinstuppskrivningen med hela 660 miljoner kronor åren 1998 fram till avslöjandet i våras har lett till att flera ABB-fabriker stängts i Sverige, Finland och Tyskland. Vinsterna i Italien ledde fram till att de mindre vinstrika fick lägga ned.

I Finland har mellanspänningsenheten med runt 150 drabbats. I Arboga fick 350 anställda gå och ett försök att rädda det toppmoderna ställverket AX1 med flytt av 50 jobb till Ludvika verkade inte heller vara lönsamt. Också en flytt av produktion till Polen och Danmark har visat sig vara misslyckade. Den tyska enheten som var storleksmässigt som Arbogas klarade inte heller de vinster som Italien såg ut att klara.

Efter att fifflet avslöjats har facken i Tyskland och Sverige protesterat hos koncernchefen Jürgen Dormann.

"Brott ska inte få löna sig i ABB" och det måste utkrävas straff har varit temat i den gemensamma fackliga skrivelsen undertecknade av Bijan Rowshani (CF), Christer Arnborg (Sif) och Tommy Tallroth (Metall).

Sverigefacken mötte den 6 september Gary Steel, ABB:s koncern-ansvarige för Human Resources och som är ordförande för ABB AB i Sverige. Tyska facket fick svar av Peter Smits, divisionschefen för ABB:s kraftdivision.

Steel kommer till Sverige på nytt den 26 november och facken räknar med en fortsatt dialog.

Metallklubben i Ludvika vet ännu inte vad Smits svarade de tyska kollegorna.

I de svenska fackens skrivelse ifrågasattes ABB:s ledning och i samtalet med Gary Steel sades rent ut att man ansåg att inte bara underhuggarna som skulle bort. Sverigefacken krävde att Guido Traversa skulle få sparken och Steel efterlyste bevis.

Problemet med att kräva att Traversa ska få sparken är uppenbart, då skjuter man också på dagens divisionsledning med Peter Smits i spetsen.

ABB å sin sida menar att man tar skandalen på stort allvar då ABB lämnat utförlig information till myndigheterna i USA och Italien samt tagit i med krafttag i Italien mot dem som mutat.

ABB:s mygelskandal avslöjades i somras, någon månad efter beslutet att stänga AX1 i Ludvika och gå över till den italienska plattformen Unigear.

Teknologiskt låg italienarna långt efter till och med den plattform, Safesix, som ABB hade i Arboga. Safesix ersattes med det ultramoderna mellanspänningsställverket AX1 med tekniska innovationer som en ljusbågseliminator som gjorde att ställverket kunde byggas in i containrar.

AX1 har nu kopierats av Siemens och Mitsubishi och svenskarna är kritiska mot att ABB inte längre ligger längst fram teknologiskt.

Hade det gjorts en affärsmässigt korrekt värdering tror många i dag att det hade varit så att den svenska och tyska plattformen fått vara kvar. Den tyska plattformen är grunden till den tillverkning ABB i dag har i Kina.

Från svenskt håll skulle en nedläggning i Dalmine i Italien välkomnas.

"Det är den italienska kulturen som är fel, det är som en cancer som måste behandlas innan patienten dör", säger facket.

Facken har föreslagit att brytartillverkningen flyttas till Ludvika och att skåpmontaget kan gå till Tjeckienfabriken. ABB:s ledning säger inte lågprisland om Tjeckienfabriken utan har valt ordet "effektivproducerare" men besluten är inte fattade.

- Tjeckierna är förvånansvärt duktiga och har en väl fungerande produktion, säger en ABB-källa som bedömer det som utsiktslöst att i nuläget återuppta produktionen av AX1 i Ludvika.

Eftersom Italienskandalen vållat så omfattande intern debatt så är det många som bedömer att sista ordet inte är sagt. Enligt de dokument som tidningen har tillgång till så har Ludvikachefen Per Haugland vid mötet med Steel gett de svenska facken rätt i sak om ledningens beslut om nedläggningen av AX1 och flytten av nätstationer från Sverige till Danmark.

Fifflet har visat att italienarna inte varit vinstrika utan i själva verket varit en förlustdel.

- Italien har förbrukat sitt förtroende. Ska man återställa ordningen internt och tillämpa Dormannns nolltollerans så måste det hända något. Det ställverk de tillverkar i Italien uppfyller inte fullt normen på europeisk marknad och är inte ens godkänt i Sverige, avslöjar facken, som också upprörts av att Italien och Tjeckien höjt priset och därmed marginalerna nu när den interna konkurrensen försvunnit.

Den italienska plattformen Unigear är inte ens fullt godkänd i Sverige. Verifieringsprov måste till och ABB beräknar att dessa prov klaras under året. Dessa sker hos institutet Cesi i Milano, men efter sex misslyckade ljusbågsprov så befarar man att italienarna inte klarar normen.

Av ett stort antal förfrågningar på 700-800 ställverksfack av Ludvikatypen AX1 som Ludvika fick efter nedläggningsbeskedet har ungefär hälften i stället gått till konkurrenterna som heter Schneider Electric, Areva och Siemens. De konkurrenter som ABB möter också globalt.

ABB säger att det har 17 procent av världsmarknaden inom mellanspänningsställverk.

BO JOFFER

Mer läsning

Annons