Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

100 år sedan det första tåget avgick

Annons

Banan, som från första början var tänkt att gå mellan Falun och Vansbro och bli en viktig länk för att forsla gods från Dalarna till exporthamnar, bland annat Gävle, började planeras i slutet av 1800-talet. En av de drivande var grosshandlaren Sten Nordström i Gävle, en man som var kraften bakom flera andra järnvägssatsningar. Han fick stöd av landshövdingen i Kopparbergs län samt kommunalmän i flera av de socknar där banan skulle passera. Banan skulle då ansluta till Gefle-Dala järnväg samt Mora-Vänerns järnväg

Det nya bolaget Falun-Västerdalarnes järnvägsaktiebolag fick också koncession på den sträckningen, och det var då meningen att banan skulle vara klar senast första oktober 1902.

Men de ekonomiska planerna sprack och en ny ansökan att endast få bygga till Björbo för att ansluta till Stockholm-Västerås- Bergslagens järnväg lämnades in och godkändes. Men inte utan viss irritation eftersom sträckningen lämnade vissa delar utan den efterlängtade järnvägen.

Meningen var också från början att den nya linjen skulle byggas jämsides med spåret mellan Falun och Borlänge och på så sätt göra delen Falun-Hinsnoret dubbelspårig men inte heller det gick att genomföra.

Ett annat mycket intressant projekt var att Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag erbjöd bolaget att gratis få elkraft från kraftstationen i Kvarnsveden under några år om de ville. På så sätt skulle ett försök att driva tågen elektriskt kunna göras mellan Falun och Repbäcken.

Inte heller det gick att genomföra trots omfattande kontakter med bland annat Schweiz och England.

Utredningen var alltför ofullständig tyckte Kungliga järnvägsstyrelsen. Tiden med gratis elkraft var dessutom alltför kort.

Banbygget försenades och ekonomin började tryta. Därför fick Gefle-Dala järnvägsaktiebolag som största aktietecknare ta över bygget och slutföra det.

Trafiken som började den 23 juni 1904 höll på fram till 28 maj 1960, och mycket snabbt revs rälsen upp genom SJ:s försorg.

100-årsjubileet är väl värt att minnas tycker Lars Andersson, Väder-Lasse, i Borlänge. Han har under många år samlat material om både den här banan och andra i Dalarna.

- Det finns inte mycket kvar av stationerna och banvaktsstugorna längs delen Falun-Repbäcken, berättar han.

Ett par av stationsbyggnaderna, i Olsbacka och Aspeboda, står kvar och är privatbostäder. Järnvägsbron över Dalälven i Forshuvud finns också kvar, i dag använd som landsvägsbro. En kombination som var tänkt redan från början men som genom att bidrag från staten inte kunde lämnas blev omöjlig att genomföra.

På vissa håll finns grindstolpar av sten och någon enstaka ganska medfaren, grind.

- Vill man ta en titt på den forna banvallen är biten mellan Källviken och Hinsnoret samt mellan Olsbacka och Slaggen bra. Den fösta delen ingår i cykelvägen mellan Falun och Borlänge, berättar Lars.

Dessutom finns cirka 100 meter räls kvar ett par kilometer från Falun där de båda banorna skildes åt.

I 56 år hölls trafiken i gång, på slutet med alltför få resande. Sista rälsbussen var dock välfylld konstaterade Borlänge Tidning. 37 betalande passagerare, rekord, klev av på Falun C när rälsbussen, före detta "Skinnspelståget från Västerdalarne" anlände. Hurraropen skallade - men någon fest blev det inte. SJ hade för dåligt med pengar!

monica.e.broman@daltid.se

Källa. Uppgifterna om banans tillkomst har hämtats från historiken om Gefle-Dala Järnvägar inför 50-årsjubileet 1908.

MONICA ELMQUIST BROMAN

Mer läsning

Annons