Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

10 000 till varje elev

Annons

Bo Ericols är gymnasieskolans grundare och tillträder som rektor den 1 juli. Han sticker inte under stol med att de inför praktikbidraget för att locka till sig elever.

- Det är solklart. Jag vill att det ska komma fler till omvårdnadsprogrammet. Vi behöver något som kan motivera eleverna. När man är i min ålder så skymtar man en framtid där det behövs att någon kan ta hand om en, säger han.

De som går vårdutbildningen har fem veckors praktik i årskurs ett, två och tre. Pengarna ska delas ut som stipendier, 3 000 kronor första året, 5 000 det andra och 7 000 det tredje. Stödet ska eleverna kunna använda efter eget önskemål. Bo Ericols säger att det redan finns praktikbidrag på en skola i Stockholm.

Men han känner inte till att införts kompetenskonto till eleverna på någon annan skola i Sverige.

De som läser samhällsvetar- eller naturprogrammet ska under det tredje året få 10000 kronor att använda till körkort, studieresa eller valfri kurs.

Bo Ericols hävdar att skolan inte inför kompetenskontot för att dra till sig elever. Falu frigymnasium införde kompetenskonton för lärarna för 1 1/2-år sedan. Idén att införa samma sak för eleverna kom i samband med att det gjordes en enkät bland de studerande. De tillfrågades om vilka kurser de saknar. Det blev stor spridning på svaren och Ericols säger att kompetenskontot var ett sätt att tillgodose elevernas behov. Pengarna ska bara kunna användas till studier, antingen till körkortsutbildning eller till kurser och studieresor.

Gunilla Arvidsson, undervisningsråd inom Skolverket, har inga uppgifter om att någon skola infört kompetenskonto till eleverna. Enligt henne finns det inga formella hinder mot vare sig kompetenskonton eller praktik-ersättningar. Det viktiga är att skolan förmår att leva upp till de krav som skollagen kräver och att inte eleverna går miste om någonting på grund av att skolan lägger pengar på belöningar av den här typen.

- Det man kan fråga sig är hur pengarna räcker? Är det sponsrade medel eller bara kommunbidrag? undrar hon.

Ann-Britt Åsebol, som är rektor för Falu frigymnasium, förklarar att stödet till eleverna kommer från skolpengen. Bolaget har låga kostnader för lokaler och administration jämfört med den kommunala skolan och hon säger att Falu frigymnasium efter tre år har gett ett visst överskott.

- I ett vinstdrivande bolag hade pengarna kommit aktieägarna till godo. I stället är det våra elever som kan dra nytta av det, säger hon.

Ragnar Kroona, ordförande i skolstyrelsen i Falu kommun, har inga synpunkter på att friskolan inför kompetenskonton. Han tror att skolan gör detta för att få fler sökande.

- Det är mycket udda. Det är en handfull utbildningar i Sverige som betalar körkortsutbildningar. Det gjordes motsvarande försök med körkortsutbildning på Kristinegymnasiet under den tid Bo Ericols var rektor där. Vi fick lov att ta bort det för några år sedan. Det blev för dyrt, säger Ragnar Kroona.

KENNETH WESTERLUND

Mer läsning

Annons