Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

All makt åt partiledningen - ingen makt åt FP-ombuden

I dag startar det sista allianspartiet för i år sin kongress, hos Folkpartiet kallad landsmöte. Sannolikt passerar landsmötet med en gäspning.

Annons

Sedan många år hör Folkpartiet till de partier som gör allt de kan för att undandra all makt från de valda ombuden.

Precis som i alla föreningar är ju kongressen eller årsmötet det högsta beslutande organet. Det betyder att kongressen är styrelsens och partiledarens chef. Partikongresser fattar beslut om vad partiet ska tycka i olika frågor, vilket innebär att partistyrelsen måste följa det.

Som väntat är partiledare och styrelser inte förtjusta i att behöva ta order, trots att de egentligen måste. Så de hittar på olika metoder för att kringgå det.

En vanlig metod är att strunta blankt i en del beslut. Speciellt Miljöpartiet med sina ibland väldigt långtgående kongressbeslut har brukat göra så.

En annan är att försöka huta åt ombuden och närmast beordra dem att rösta på ett visst sätt. Det går lättast i ett parti vant vid demokratisk centralism och har använts friskt i S, inte minst under Göran Persson.

Folkpartiledningen driver sedan många år stenhårt metoden att flytta bort så många viktiga beslut som möjligt från landsmötet. Ju mer debatt en fråga väcker, ju större risk att ledningen får pisk, desto hårdare jobbas det med att kringgå landsmöten.

Efter att partitoppar i många månader basunerat ut att nu är till exempel tillfälliga uppehållstillstånd partiets nya linje, blir det väldigt svårt att byta tillbaka igen. Vid det laget har folkpartisterna antingen lämnat partiet eller vant sig vid att behöva försvara den nya hållningen. På landsmötet är det i praktiken för sent – precis som planerat.

I år vill ledningen gå ett steg längre: landsmötet ska bara hålla tyst. Ett exempel är familjepolitiken. Som vanligt har medlemmar skrivit motioner både för och emot pappamånader. Partistyrelsens förslag är att landsmötet inte ska befatta sig med den frågan över huvud taget.

Partiet har tillsatt en arbetsgrupp för att ta ett helhetsgrepp. Innan den är färdig om flera år bör partiet inte låsa sig för någonting, tycker partistyrelsen. Gruppen bör ges fria händer.

Att arbetsgruppen redan till det här landsmötet har kommit med flera konkreta förslag, bland annat gällande pappamånader, bryr sig inte partistyrelsen om. Det är lite märkligt att å ena sidan underkänna vad gruppen kommit fram till, å andra sidan hävda att den är så viktig att den inte ska behöva bli störd av landsmötet. Att rösta ja till vad gruppen föreslår är alltså att störa den!

Vad som i praktiken kommer att hända är att partistyrelsen kommer att ge gruppen nya, hårdare direktiv. Alltså precis det som man ber landsmötet att inte göra.

Det är kortsiktigt att tänka att partiet inte behöver ha så mycket till politik just nu, för att det är så långt kvar till 2018. Risken för ett nyval är ganska stor. Då är det ju bra att ha klara svar att kunna ge till väljarna. I stället prioriteras maktkampen inom partiet.

Då går det kanske som det går i ett eventuellt nyval.