Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Action och charm i Trollbröllopet - det äldsta bygdespelet

/
  • Älvdans och rosiga skyar över Busjön som är en vacker fond till spelet   Foto: THERES JOHANSSON
  • Mäster Grå har smitt en brudkrona till trollen, som är väldigt nyfikna på hur den ser ut.   Foto: RUNE HEENS
  • Spelet rymmer både romantik och dramatik. Karin (Sophia Bernhardson) och Nisse (Örjan Fagrell).
  • Det bjuds tyttklimpär på fäboden, klimpar av mjöl. Äppelbofolket och friaren från Järna låter sig väl smaka.
  • Anders Vestbergs klarar av att hugga ved och agera samtidigt.
  • Trollmor (Monica Ähdel) leder sina ungar i vilda upptåg.
  • Korna var försenade, men gjorde till sist en värdig entré.

Dalarnas äldsta bygdespel är det allra charmigaste – med allt från tomtar och killingar till troll och älvor.
Amatörerna är häpnadsväckande proffsiga. De klarar allt från slagsmål och vilda ritter till att fylla lugnet före stormen på fäboden med småpyssel.

Annons

Och just det där sistnämnda är en skön konst. Att folk bara står stilla och pratar med varandra kan göra både teater och bygdespel till gäspiga upplevelser. Men när Karin kommer upp till fäboden med sina föräldrar så har de minsann fullt upp – de bygger eldstad, rensar trågen, skakar råttlorten ur fällarna och hugger ved.

Onsdagens genrep är lite försenat. Här i Äppelbo är det inte någon akademisk kvart, det handlar om att korna i Brudskogen behagat vandra längst bort i skogen, just när två av dem ska göra debut för säsongen i Trollbröllopet. Men snart är både folk och fä på plats.

Spelet bygger på sägnen om hur Äppelbo fick sin brudkrona från trollen. Dramatiken ska ha ägt rum under mitten av 1600-talet, just i Brudskogens fäbodar, som fick namnet på detta vis.

Trollbröllopet spelas alltid andra helgen i augusti, på Lämåsens friluftsscen i Äppelbo, väl skyltat från Europavägen.

Onsdagskvällen var kyligt vacker, med en strålande solnedgång över Busjön som bildar fond till spelet. Regissören Agneta Stolpe utnyttjar dessutom ängen bakom fäbodstugorna som en extrascen där både älvor och rånda, skogsfrun, dansar. Och trollen kommer klunsande med onda avsikter.

Det är ju nämligen så att den trollsonen Jehul vill gifta sig med den vackra fäbodkulla Karin, han och trollfar lurar runt de timrade knutarna. Själv vill Karin gifta sig med Nisse, medan hennes far har ett gott öga till den rike friaren Olov, han kommer ända från Järna och är så utsocknes man kan bli i detta spel där både näcken och tomtarna räknas till infödingarna.

Bygdens folk ställer upp mangrant i spelet – 34 barn och 19 vuxna finns med på scenen och ungefär lika många arbetar utanför. Plus häst, hund, kor och getter.

Tomterollerna lottas ut bland förskolebarn, älvorna är flickor från lågstadiet och trollen gestaltas av pojkar från mellanstadiet.

Och som sagt, alla är imponerande proffsiga. Slagsmålet mellan de två mänskliga friarna är i Hollywood-klass, liksom den vilda flykten till häst. Christina Johansson gör en kraftfull mamma, och Anders Vestbergs klara av att hugga ved och agera samtidigt – bara en sån sak!

Handlingen kretsar ju kring Karin som spelas av Sophia Bernhardssons med den äran, lydig och egensinnig, arg och skönsjungande.

Och alla talar Äppelbo-mål, "odält" bra. Åtminstone verkar det så, som Falubo förstår jag inte allt, men det allra mesta.