Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

3 537 kameror övervakar dalfolket

Dalfolket blir allt mer övervakat. Antalet kameror ökar med 15 varje månad.
Mest övervakade är Borlänge- och Faluborna med 827 respektive 649 kameror, medan det i Orsa bara finns 67 kameror.

Annons

Reglerna kring kameraövervakning är snåriga. Förenklat går de ut på att butiker och bankinrättningar bara behöver anmäla hur många kameror de har medan man på andra ställen måste ha tillstånd från länsstyrelsen.

För att man ska få tillstånd att sätta upp en kamera på allmän plats måste man motivera varför man ska ha övervakning och länsstyrelsen väger då olika skäl mot varandra, till exempel:

- Finns det ett behov av övervakning?

- Kan det behovet inte tillgodoses på annat sätt?

- Vilka inskränkningar gör övervakningen av den personliga integriteten?

– Det ska mycket till för att göra inskränkningar i integriteten. Vi vill inte ha ett övervakningssamhälle eftersom det inte främjar en god demokrati och är direkt dåligt i fel händer, säger Lars A Andersson på länsstyrelsen.

Sedan han sadlade om från åklagare till länsjurist i november förra året har antalet kameror i länet ökat med 146 från 3 391 i fjol till 3 537 i september i år. Förutom att kamerorna har blivit billigare och tekniken bättre, tror Lars A Andersson att ökningen har psykologiska orsaker.

– Om alla andra firmor har kameror, så kan jag känna mig utsatt och tro att tjuvarna ska slå till just hos mig. Det pratas mycket om övervakning och man ser i filmer hur det används som teknisk bevisning.

Kan det inte det då?

– Visst kan det vara en pusselbit, men det brukar inte vara ett avgörande bevis. Man vill ju hellre ha dna-bevis än en film med fyra personer i svarta kläder och luvor som är svåra att identifiera.

Var behövs övervakning?

– Egentligen bara där det finns väldigt stöldbegärliga objekt som i butiker, banker och båthamnar. Eller också där det finns farlig verksamhet som vid dammar och järnvägar där man kan undvika olyckor genom kameraövervakning.

Allt fler privatpersoner vill sätta upp kameror hemma, men det anser Lars A Andersson är meningslöst.

– Det finns en övertro på kameraövervakning. Visserligen kan de förebygga planerade egendomsbrott som stöld, men om tjuven ändå genomför brottet, så väljer han att maskera sig och då är det svårt att göra något med bilderna, säger Lars A Andersson.

– Och mot spontan brottslighet som våldsbrott har kameror inte visat sig ha någon förebyggande effekt, fortsätter han.

De privatpersoner som kontaktar honom rekommenderar han i stället att sätta upp kameror inomhus, som inte kräver tillstånd, och en varningsskylt utomhus.

– Man kan också använda attrapper; det kräver inte heller något tillstånd, säger länsjuristen Lars A Andersson.