Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

27 procent av eleverna hoppade av

73 procent av Borlänges gymnasieelever tog studenten i år.
– Vi måste hjälpa eleverna. Kort utbildning är ett bra sätt, säger Monica Lundin (FP).
– Det är helt fel. Vem vill anställa någon med så kort utbildning? frågar sig Sebastian Karlberg, Ung Vänster i Borlänge.

Annons

Redan i våras flaggade utbildningsminister Jan Björklund (FP) för en förändring. Det kunde bli aktuellt med kortare yrkesutbildningar för dem som inte klarar av en vanlig gymnasieutbildning. Förslaget fick genast kritik från såväl opposition som lärarfack och näringsliv. Men nu vill regeringen göra verklighet av detta.

– Det är många som inte är behöriga till de nationella gymnasieprogrammen och då kan tre år vara för krävande, säger Monica Lundin (FP), förste vice ordförande i barn- och bildningsnämnden i Borlänge.

Enligt Monica Lundin fullföljde 79 procent av gymnasieeleverna i Borlänge sina utbildningar förra året. I år var den siffran 73 procent.

– Det är ett stort problem och det känns för jäkligt att lämna eleverna i sticket. Vi i nämnden har ett uppföljningsansvar och vi måste hjälpa dem som hoppar av på ett bra sätt, säger Monica Lundin.

Det handlar om en utveckling av den yrkesintroduktion som finns på det som heter introduktionsprogrammen i dag, tidigare individuella programmet. Man kan välja mellan olika kurser och hur länge man går. Men det nya förslaget möter kritik.

– Det skapar en konkurrens och en betygshets som slår helt fel. Man bryr sig inte om kunskaperna, säger Sebastian Karlberg, ordförande för Ung Vänster i Borlänge.

– Man måste ha respekt för yrkesutbildningarna och satsa mer pengar på dem, de är viktiga. Med det här förslaget skapas fler låglöneyrken och klyftorna ökar. Många kommer inte att få något jobb och det slår mot dem som redan har det svårt, säger han.

Och just jobbfrågan är en utmaning för berörda parter.

– Tanken från statens sida är att man under utbildningen har samarbeten med näringslivet på orten och vi får medel för att utveckla det ytterligare. Genom detta försöker vi möta så många som möjligt, säger Monica Lundin.

– Jag tror inte att man kan undvika avhoppen genom att plocka bort högskolebehörigheten. Man sorterar bort folk som man tycker är korkade. Jag köper inte det, säger Sebastian Karlberg.

Så småningom ska reformen utvärderas. Monica Lundin tycker inte att man ska vara rädd för att förändra.

– Faller det inte väl ut får vi bita i det sura äpplet och backa på reformen. Jag vill se lösningar som fungerar, säger hon.

ADAM RINDESKÄR