Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

1960

Annons

Pumpsen är spetsiga, klänningen knälång och slöjan är kort à la 60-talet.

I Ann-Britt Jonssons bukett vilar yviga ormbunkar i botten. Dessvärre var det 20 grader kallt när brudparet kom ut ur kyrkan och buketten frös sönder omedelbart.

Thomas hår blänker, propert tillbakakammat.

– Han är faktiskt snyggare nu, tycker Ann-Britt 45 år senare.

Ann-Britts mamma sydde klänningen, i brokad. Det syns inte på bilden, men klänningen är ärmlös och i stället bär hon en kort, öppen jacka ovanpå.

Jackan hjälper till att dölja ofödda Hans, som växer i magen.

– Jag bodde fortfarande hemma och var i femte månaden. Vår son brukar säga att det var därför vi gifte oss, men då svarar jag bara: "Vi är ju fortfarande gifta!", skrattar Ann-Britt.

Det blev en enkel middag för närmaste familjen på Söderhjelmska i Gävle. Sen bar det iväg till första gemensamma lyan, en omodern lägenhet med kallvatten och kamin i Strömsbro.

Skorna har Ann-Britt kvar, men klänningen kastade hon till slut.

– Den hängde med i alla flyttar, men den blev så gul och ful med tiden, beklagar Ann-Britt.