Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktigt med bättre kunskaper om äldres sjukdomar

Annons

Att barn, när de blir sjuka, är i behov av en barnläkare, som har fördjupade kunskaper om barns sjukdomar och medicinering, är allmänt känt. Men att det är lika viktigt, att äldre människor behandlas av läkare, som har kunskaper om äldres sjukdomar och medicinering, tror jag inte är lika välkänt.

Demens och depression är två vanliga sjukdomar bland äldre. Att i ett tidigt skede upptäcka dessa sjukdomar är av stor betydelse. Med hjälp av så kallad stoppmedicin kan man hejda demenssjukdomens förlopp. Det kan ge patienten ett aktivt liv i ytterligare ett antal år. Deprimerade patienter kan med rätt medicin få livsgnistan tillbaka.

Alla läkare, som arbetar på en vårdcentral, bör därför ha fördjupade kunskaper i geriatrik (ålderssjukdomar). Landstinget bör ställa krav på/ge möjlighet till erforderlig vidareutbildning i geriatrik. I dag när vi nyttjar stafettläkare får många patienter olika läkare varje gång de uppsöker sin vårdcentral. Läkaren i fråga får inget grepp om patienten och kunskaperna i geriatrik är kanske inte heller alltid de bästa.

Åldrandet ökar risken för sjukdomar och därmed läkemedelsanvändning. Nio procent av vår befolkning är 75 år eller äldre. Av dessa använder drygt 90 procent läkemedel, och de står för 30 procent av den totala läkemedelskonsumtionen. Många äldre står på flera olika läkemedel och många av dessa är inte utprövade på äldre.

Många läkemedel samtidigt kan givetvis bero på att man lider av flera sjukdomar. Ett annat skäl är att olika läkare på olika vårdnivåer under tidens gång ordinerat olika läkemedel till en och samma person.

Att äta många läkemedel samtidigt kan ge svåra biverkningar och många läkemedel kan påverka varandra negativt. Resultatet för patienten blir att hon/han mår sämre än nödvändigt.

Risken finns att överförskrivning av läkemedel sker, bland annat på grund av stafettläkarna. Många äldre ifrågasätter som regel inte den medicin, som läkaren har förskrivit utan äter den, plus att många även äter den medicin som förra läkaren ordinerat och så vidare. Totalt räknar man med att alla de brister, som förekommer vid receptutskrivning av mediciner, kostar för riket i sin helhet mellan 10 och 15, kanske 20 miljarder kronor plus mycket mänskligt lidande.

Flera studier har visat att en regelbundet återkommande genomgång av patientens totala läkemedelsanvändning leder till bättre behandling och färre läkemedel.

Svenska Läkaresällskapet har länge drivit frågan om ett individbaserat receptregister för patientens skull. Med ledning av uppgifterna i ett sådant register skulle man kunna öka kunskaperna om konsekvenserna av läkemedelsbehandlingen och kunna förhindra att patienter kommer till skada. Numera stöder också Läkarförbundet inrättandet av ett register.

Åtgärder från sjukvårdshuvudmannens sida på nämnda områden är sålunda synnerligen angelägna - inte minst med tanke på att landstingen ska överta kostnadsansvaret från staten för läkemedel.

MAY ÖBERG

Mer läsning

Annons