Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vasaloppet och kvinnor har inte alltid gått bra ihop

/
  • Karin Ersson, som tidigare hette Öhman, var framgångsrik i skidspåren. Hon har också intresserat sig för varför kvinnor förbjöds åka Vasaloppet efter 1923.
  • Karin Ersson.
  • Berit Brandt från Vansbro var första kvinna att komma med i den oerhört mansdominerade veteranklubben där det krävs 30 lopp för att få vara med.
  • Berit Brandt.
  • Meeri Bodelid var första dam i mål 1981, första året då damer var välkomna att åka Vasaloppet.                  (Ur Falu-Kuriren mars 1981)
  • Tidningsartikel från Falu Kuriren 1981, dagen efter det att kvinnor tilläts åka Vasaloppet.
  • Från Falu-Kuriren 1978, innan det var tillåtet för damer att åka Vasaloppet...

Ända fram till 1981 var det förbjudet för kvinnor att åka Vasaloppet.
Visserligen åkte Margit Nordin från Grängesberg Vasaloppet 1923, men att hon tilläts åka berodde helt enkelt på att ingen då kunde drömma om att en kvinna skulle anmäla sig.
Men efter loppet 1923 kom förbudet.
– Det speglade väldigt mycket hur samhället såg på kvinnor på den tiden, säger Karin Ersson.

Annons

I morgon är det den klassiska Vasaloppssöndagen, samtidigt som Internationella kvinnodagen firas.

Men Vasaloppet och kvinnor har minsann inte alltid gått så bra ihop.

Det första Vasaloppet genomfördes 1922. Året efter ställde en kvinna upp, gymnastikdirektör Margit Nordin från Grängesberg, vilket chockade och överraskade många.

Dagens Nyheter skrev ett par dagar efter tävlingen 1923 att opinionen var stark mot kvinnliga åkare. Arrangörerna var rädda för att fler kvinnor skulle inspireras av Margit Nordin, och att risken var stor att kvinnor inte skulle klara de hårda loppen.

Karin Ersson, som tidigare hette Öhman och var med i det svenska skidlandslaget, skrev i slutet av 1990-talet en uppsats vid Högskolan Dalarna om Vasaloppet och beslutet att efter loppet 1923 förbjuda kvinnliga åkare.

– Eftersom jag själv var skidåkare och väldigt intresserad av Vasaloppet, samtidigt som jag läste historia, så var det väldigt intressant att grotta i vad som låg bakom beslutet att förbjuda kvinnor att delta, säger Karin Ersson, som nu är idrottschef för IFK Mora Allians.

Hon funderade då på att det kunde bero på industrialiseringen och att männen kände sig hotade när de tappade sin tydliga försörjarroll. Idrotten blev svaret, och där ville männen vara ensamma.

– Det var också mycket samhällets syn på kvinnan, inte bara i Mora utan i hela landet, som låg bakom förbudet. Kvinnan skulle gärna vara sund och frisk och orka mycket, men inte ta ut sig så mycket som att åka ett Vasalopp, säger Karin Ersson.

– Jag tror också att det spelade in att Margit Nordin fick så mycket uppmärksamhet efter sitt lopp 1923, trots att hon blev sist.

Falu-Kuriren skrev efter loppet 1923 att "ett obeskrivligt jubel mötte tävlingens ende dam, fröken Margit Nordin. Fröken Nordin lyftes upp på starka armar och fick mottaga blommor och hurrarop".

– Man kan verkligen ställa sig frågan och kritisera varför det sedan tog så lång tid innan kvinnorna släpptes in i Vasaloppet. Men det har varit så generellt inom idrottslivet.

– Men jag måste också säga att de senaste decennierna har det blivit mycket bättre. Till exempel var Vasaloppet faktiskt bland de första att införa prispengar för damer på 90-talet, säger Karin Ersson, som vann Tjejvasan 1997 och som bäst blivit trea i damklassen i Vasaloppet.

Det har under årens lopp debatterats mycket varför inte kvinnorna fick åka Vasaloppet förrän 1981. Vasaloppet har hänvisat till FIS, internationella skidförbundets regler, som fram till 1980 hindrade damerna att åka långlopp. Andra har hävdat att det kunde Vasaloppet ha struntat i.

Det har också under årens lopp pekats på sanitära problem om man släppte in kvinnorna.

– Det var många konstiga ursäkter innan vi fick åka. Det sanitära var ett som det ofta pratades om. Bland annat att Vasaloppet skulle tvingas sätta upp särskilda skithus och mycket dumt. Men än har jag inte sett att detta varit ett problem, säger Berit Brandt från Vansbro.

Och då har hon ändå åkt de nio milen inte mindre än 35 gånger, varav 34 öppet spår och ett Vasalopp, och blev den första kvinna att ta plats i den oerhört mansdominerade veteranklubben där det krävs 30 lopp för att få vara med.

Hon var med för första gången 1979, då kvinnor var välkomna att åka öppet spår.

Däremot åkte hon aldrig maskerad till man.

– Nej, jag har aldrig varit utklädd, utan alltid laglydig. Men visst var det fånigt att kvinnor förbjöds åka, säger Berit Brandt.

Såväl i vårt tidningsarkiv som i gamla inslag från SVT finns bevis för att flera kvinnor åkte Vasaloppet före 1981. De anmälde sig med ett manligt namn och klädde ut sig. Inte sällan med mustasch.

Mer läsning