Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våren i dikt och vardag

Annons

Ungefär vid solnedgången inledde kyrkokören, under Hans-Åke Månsson, Orsas officiella valborgsfirande och bjöd på traditionella vårvisor som Wårwajsa, Uti vår hage, Längtan till landet, Under hägg och syren med flera.

Mindre traditionell var författaren Birgitta Lillpers i sitt vårtal. Med utgångspunkt i en tavla av bolognesaren Franceschini, som skildrar vårens ankomst i närmast reklamliknande penseldrag, resonerade hon kring vårens vardag som den verkligen tedde sig, och ter sig, för de vanliga människorna i det vanliga livet.

Med hjälp av dokument, som Birgitta Lillpers hittat i en gammal kista, tecknade hon en bild av vad vårens ankomst egentligen haft för betydelse för alla människor i alla tider; arbete för att få mat på bordet.

Lillpers Anna, som var författarens farfars farmor och kom från Utängsbyn, hade ärvt jordlotter efter sin far. Dessa lotter var beskrivna i den lottsedel som låg i kistan och, i all sin ordknapphet, och med lite hjälp av fantasin, berättar den om de realiteter mänsklig överlevnad handlar om; hårt arbete och våren som får allt att gro.

Publiken gladde sig över detta och den flammande våreld som Ola Hassis vårdade.

Mer läsning

Annons