Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utsikten styr över våra liv

Annons

Han tar täten, leder vägen genom skogen upp på höjden, tills han når utsiktspunkten på Ställviksberget. Himlen är blandat vit och grå, men det är uppehåll och långt nedanför hörs måsarnas skrik.

Han slår sig ner i den lilla timmerkojan, kikar ut över Väsman, över Ludvika och över skogarna.

Ovanför vilar denna gråvita himmel, denna mytomspunna himmel.

- När Gagarin återvände från rymden sade han att han inte hade sett Gud. Vad hade han trott, att han skulle få se en gammal gubbe med skägg?

Himlen är inte bara det vi ser, utan har i flera tusen år varit en metafor för något mer. Det har varit en grundstomme i många människors tro på något gudomligt.

- Redan i antiken trodde man att himlavalvet om natten var som en tältduk och stjärnorna var perforeringar där det gudomliga ljuset trängde igenom.

Prästen Carl Axel Hagberg tycker om himlen och dess utökade betydelse, men vill samtidigt att man ska se bilden för vad den är.

- Saker som "ovan", "himlen" och "Gud" är outsägliga. Som verklighet är de omöjliga att definiera. Så vi behöver det mänskliga språket för att beskriva dem.

Risken är enligt honom att man blandar ihop bilden med verkligheten och till slut tror mer på bilden. Eftersom traditionen är så stark vad gäller dessa metaforer - de kommer ju från bibeln - kan de vara svåra att rubba.

- Kyrkan har genom historien odlat dessa bilder in absurdum. Om någon ifrågasätter bilderna blir vissa inom kyrkan oroliga.

Mig gör det ingenting om någon säger att Gud är som en far i himlen, även om jag inte ser på det så.

För vissa innebär bilderna trygghet.

Liknelserna är trots allt från början till för att vi lättare ska kunna förstå något som är svårt. Bibeln är full av sådana liknelser och enligt Carl Axel Hagberg behöver man inte tolka dem ordagrant.

Bilderna av himlen kan jämföras med de bilder som vetenska- pen använder. Fysiken använder pilar för att visa krafter, färgade bubblor för att symbolisera atomer.

- Kritikerna säger: om man tar bort bilderna, vad blir det egentligen kvar då? Men kyrkans fundament är ju att vi har en gudomlig verklighet nära oss, inuti oss.

Han spejar ut över Väsman och konstaterar att himlen som sådan, inte bara i religiös betydelse, alltid har haft en speciell del i människors liv.

I de flesta religioner sker många av kontakterna med det gudomliga uppe på ett berg.

I indiankulturer sätter man sig på ett berg och funderar innan man ska ta viktiga beslut.

Och på Ställviksberget i Ludvika kan Carl Axel Hagberg sitta och förbereda sina gudstjänster.

- Det är ingen tillfällighet. Det stora har alltid imponerat på oss. Det stora och oerhörda.

Han talar om skogarnas omslutande kraft, att de till och med kan tynga människor ibland.

- Att kliva upp på ett berg kan

ge en känsla av kontroll; man får överblick och ljus.

Utsikten kan även ge näring åt det som Carl Axel Hagberg kallar de inre landskapen. Var och en har sina egna berg att bestiga.

- Himlen, den finns också här, säger han och sätter pekfingret i bröstet.

ANDREAS EMANUELSSON

Mer läsning

Annons