Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utan funktionärerna stannar FFF

Annons

För sjunde året i rad viker Tony Westling en semestervecka åt folkmusikfestivalens transportavdelning. Det började med att sköta avspärrningar, dirigera busstrafik och göra specialkörningar av handikappade till Stångtjärn på onsdagen, och fortsätter med många, och ofta långa, transporter av artister och instrument. När artisterna landar med flyget på Arlanda, Skavsta eller i Västerås väntar Tony eller någon annan på transportavdelningen med en FFF-bil för vidare färd mot Falun. Det är en uppskattad service.

- En del somnar direkt i bilen, andra pratar hela vägen och frågar ofta mycket om naturen. De undrar vilka fiskar det finns i sjöarna, hur klimatet är och de fascineras av all skog. Skottarna dricker whiskey. Det är så man känner igen dem, säger Tony.

För några år sedan besöktes festivalen av en grupp masajer, som är ett nomadfolk från Tanzania i Afrika. Inför deras ankomst fick transportavdelningen lite huvudbry. De hade hört att masajerna var väldigt långa och undrade hur de skulle få plats i bilarna. Oron var obefogad, resan gick bra. Det gör det oftast, även om hämtningen på flygplatsen då och då bjuder på överraskningar i form av ovanligt otympliga instrument.

- Det värsta var väl en hammondorgel på några hundra kilo som skulle fraktas. Vi hade nog förvarnats om att den skulle vara stor, men ändå...

Transportavdelningen är van vid att lösa problem, det tycks vara något av dess huvudsyssla. Kanske är det därför den kallas "kärnan i verksamheten" och funktionärerna "pärlor" av festivalens kanslipersonal. Inte nog med bångstyriga instrument som ska flyttas från flygplatsen till hotellet, till scenen och tillbaka igen. Det gäller även artisterna, som titt som tätt bekräftar att även folk- och världsmusiker kan visa prov på rockstjärnelater.

- Det blir ju en del festande under festivalen, speciellt sista natten, och då händer det att en del inte vill gå upp på morgonen när vi har ordnat gemensam buss tillbaka till flygplatsen, säger Tony.

Själv har han tvingats köra en extra bil med artister som blivit lite för spaka av allt festivalande för att orka ta sig upp i tid på morgonen. Men han ler åt minnet.

- Det är kul att vara funktionär. Annars skulle man inte göra det, säger Tony Westling.

Som gärna kör många mil till i FFF-bilarna.

KARIN WALLÉN

Mer läsning

Annons