Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stadsloppet – ett löpande ärende

Annons

Skyll på Viborgska Gatloppet 3 juli 1790. Det är en smula oklart vem som vann den gången, men det sägs att det var Gustav lll och Hertig Karl. Om de fick medalj, som deltagarna i Stadsloppet, så skedde detta i utbyte mot 7 linjeskepp, 4 fregatter och mer än 20 galärer.

Det har historien lärt oss, men det är en annan historia.

Arrangörerna av Ludvika Stadslopp är finurliga typer.

Bland annat kan det avläsas av det faktum att man placerat start-en för barnklassen på Skolgatan. Med startfältets ryggar mot Kyrkskolan. Startskottet gick och ungarna for iväg som skållade råttor - bort från skolan!

Jag skulle vilja se den unge som inte gör så.

Stadsloppet är en sympatisk företeelse. Här finns det ett fåtal som jäktar sig fram. Resten ser till att vara hemma till middag. Möjligen kan man tycka att det är en smula krånglig väg till matbordet.

Lika säkert som amen i kyrkan är att Ingvar Norman ställer upp. Det var 13:e gången för hans del.

En smula olycksbådande kan man tycka, men efter ungefär trekvart kom han framlufsande vid hörnet vid McDonald's, glad, belåten och inte mer medtagen än om han varit ut en sväng och köpt tidningen.

Att Ingvar står på startlinjen är ett kvitto på tävlingens fortbestånd. Så var det på Gillermarkslöpet.

- När dom hade kört 29 lopp så var det så dåligt med deltagarintresse så dom funderade på att lägga ner.

- Då sa Gunnar Frisk ifrån. Det kan vi inte göra - sa han - då får ju inte Norman sitt jubileumslopp!

Det var snällt sagt av Frisk.

Måtte han fälla en liknande replik om Ludvika Stadslopp - familjefesten - skulle hamna i deltagarkris.

BERTIL DANIELSSON

Mer läsning

Annons