Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snövit i höjdarversion på Högberget

Annons

Sagolikt utformade kulisser och scenkläder, design à la Disney på ytan, men med detaljer och inslag av reklamkaraktär, doku-såpa och populära matlagningsprogram, allt tangerande det lite vågade, ekivoka, men utan att någonsin gå över gränsen bortom det smakfulla ...

De har skrivit manus själva och på scenen vågar de ta ut svängarna, ge sin publik drygt en timme av skratt och smått helt-hysteriskt-tangerande upplevelser.

-När ni klev in här, klev ni också in i sagans värld och det blir en resa tillbaka till en annan värld, hälsar Helena Hagberg och ger en kort resumé av Snövits barndom, innan den elaka drottningen i Mari Burlins gestalt kommer in för att rådfråga sin spegel.

Att någon är vackrare kommer som en överraskning.

- Det var som en överraskning för drottningen, men spegeln brer på.

-Hon har bröst stora som bowlingklot, konstaterar spegeln och jämför Snövit med Pamela Anderson innan den återfår fattningen och håller sig till sagans beskrivning med hy som ebenholst.

Annica Wirén är en Disneyversion av prinsessan, med lite mer födgeni och något mindre ljuv oskuldsfullhet, möjligen... Liksom en aning mer imbecill krav, något hon visar när hon försöker förmå en kanin att flyga, bland annat.

Helena Hagberg får jubelrop när hon gör entré som jägaren - med sång till känd Stonesmelodi.

- Start me up! My name is Jagger - Mick Jagger.

Som bevis för att rivalen om skönhetstiteln verkligen är död kräver den här drottningen Snövits lever - och att det inte är hjärtat ska få sin förklaring senare, liksom det faktum att när dvärgarna så småningom kommer vandrande med klassisk hej-hå-sång så är de bara sex!

Teaterelevernas Snövit är en saga som hinner avhandla det mesta - och med en stor humoristisk och ironisk glimt. Lite StaffanWesterberg-ironi-nostalgi i Snövits ständige följeslagare på-handen-uddasockan-Ragnar, igenkänningssmilbandssträckare à la reklaminslag av chipstyp, talkshow i Anna Sandins gestaltning av Pyret - snygg smart och psykolog, liksom en hel del bögskräck när Blyger visar alltför stort intresse för dvärgkompisen Butter - alias Ida Wittler.

Frågor får svar och svar blir till hejdlösa undringar i den här sagoversionen där dvärgarna inte är dvärgar utan resultatet av ett mycket invecklat släktförhållande - och är det verkligen till gruvan de går? Är Kloker - Sanna Ström Fredriksson - verkligen så vis eller bara en besserwisser och hur hamnade Toker (Helena Hagberg), Glader (Emelie Berg), Blyger (Anna Sandin) och Prosit (Johanna Mikkonen) på gayclub med ett bejublat framträdande i Village People-mundering med YMCA?

Snövit med tv-kockinspiration och allting förberett (!) lagar krusbärspaj, med bara hela äpplen, i ett skruvat inslag där det som så småningom kommer ur den röda leksaksspisen är en total överraskning.

En prins utan större attraktionskraft på sin prinsessa, en önskebanan i stället för ett förgiftat äpple, lever i återvinningsbar plastförpackning (!) och en final med ett sanslöst Dö-Råd är några av de ingredienser som gör Mari Burlins, Annica Wiréns, Johanna Mikkonens, Sanna Ström Fredrikssons, Emelie Bergs, Anna Sandins, Helena Hagbergs och Ida Wittlers föreställning till en mycket uppskattad upplevelse- liksom det snabba tempot och den proffsiga scenografin och kostymering/smink, även det elevernas egen. Skrattmusklerna hinner aldrig slappna av utan är i ständig förväntan inför nästa infall och applåd och jubel efter Sju, Snövit och rock'n roll blir intensivt, ihållande och välförtjänt i Högbergsskolans aula på torsdagen.

Ljud och ljus sköttes proffsigt av Kalle Köhler, Morgan Marklund och Johan Pettersson, elever med ämnet som I-valsinriktning.

Bakom projektet står självkalrt också estetteaterelevernas lärare och handledare Eva-Lena Larsson.

LENA RELTE

Mer läsning

Annons