Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skattetvist tog 13 år att lösa

Annons

I sin deklaration för verksamhetsåret 1988 angav Stora att de hade en beskattningsbar inkomst på 344 311 930 kronor. Något som inte skattemyndigheten ställde upp på. De genomförde en revision och kom fram till att Stora inte skulle få göra en del av de avdrag som de gjort. Bland annat handlade det om en del av kostnaderna för jubileet.

En dom i tingsrätten 1994 höjde bolagets inkomst till 377 116 490 kronor.

Men varken Stora eller riksskatteverket var nöjda med den domen. De överklagade till kammarrätten som höjde bolagets beskattningsbara inkomst till 385 250 610 kronor.

En ökning med drygt åtta miljoner kronor. Till det ska läggas ett skattetillägg.

En stor del av tvisten handlade om vad som var avdragsgillt för 700-årsjubileet 1988. Ett jubileum som byggde på bytesbrevet från 1288 där biskop Peter i Västerås blev delägare i Tiskasjöberg. Samtidigt firade Stora 100 år som aktiebolag. Målsättningen med jubileet var att göra Stora mer känt i sverige och utomlands. Under 1987 uppgick jubileumskostnaderna till cirka 20 miljoner kronor och under 1988 till cirka 181 miljoner. Sprit och vin kostade 3,7 miljoner.

I kostnaderna fanns sådant som extra bolagsstämma, donationer på sammanlagt 44 miljoner kronor, ett kulturpris på 100 000, galabankett på Lugnet och underhållning på stan.

I sitt överklagande till regeringsrätten yrkade riksskatteverket att Stora inte skulle få dra av 32 251 853 kronor för jubileet, 4 690 131 kronor för ett ekonomiskt symposium och 1 900 000 kronor för jubileumsmiddagar åt anställa utomlands.

De ville också att ett avdrag på 23 000 240 kronor för framtida utgifter för återväxt skull underkännas.

Dessutom yrkade verket på att Stora skulle påföras ett skattetillägg med 40 procent av den skatt som belöper på beloppet 21 977 855 kronor i stället för de av kammarrätten beslutade underlagt om de 3 358 363 kronorna.

SVEN HALLERDAL

Mer läsning

Annons