Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukskrivna i onödan

Annons

När dessa "taktiska" överflyttningar räknas in, så har ohälsan inte alls minskat. Fortfarande omfattar den nästan en miljon människor i Sverige. När RFV påstår att det blivit bättre är det alltså en "lögn". De höga ohälsotalet är alltså fortfarande ett av de största mänskliga och samhällsekonomiska problemet i Sverige. Vem har något att vinna på att sprida desinformation?

För att fördjupa kunskaperna om orsakerna till de omfattande sjukskrivningarna har Svenskt Näringsliv valt att undersöka frågan. Vi har bett undersökningsföretaget Ipsos-Eureka ställa frågor till slumpvis utvalda allmänläkare och grupper av sjukskrivna personer.

Frågorna handlar om i vilken utsträckning de i dag sjukskrivna skulle vara hjälpta av andra eller nya arbetsuppgifter och vilken betydelse de långa sjukvårdsköerna har för sjukskrivningens längd.

Läkarna ansåg att nästan varannan inte skulle behöva vara sjukskriven, eller skulle vara sjukskriven kortare tid, om de kunde få andra arbetsuppgifter eller annat arbete. Bland de sjukskrivna själva minskar normalt tron på den egna förmågan att komma tillbaka till arbetslivet med längden på sjukskrivningstiden. Men även bland dem som varit hemma mer än ett år ansåg en betydande del att de skulle kunna arbeta i annan sysselsättning.

Läkarna hade dock bara i cirka 18 procent av fallen haft kontakt med patientens arbetsgivare eller företagshälsovård för att bedöma arbetsförmåga och vilka arbetsuppgifter som skulle vara möjliga.

När det gäller frågan om köernas inverkan anser både läkare och långtidssjukskrivna att köer inom sjukvården är ett mycket stort problem. Nästan hälften av de långtidssjukskrivna står för närvarande i kö inom sjukvården. De väntar ofta på utredning, magnetkameraundersökning, röntgen eller operation.

Av dem som står i kö har 50 procent väntat i mer än två månader, 40 procent har väntat i mer än fyra månader och tio procent har stått i kö i mer än ett år.

Av svaren framgår att både läkare och långtidssjukskrivna är övertygade om att sjukskrivningens längd kan kortas högst avsevärt. Båda grupperna påtalar alltså svårigheten att byta arbetsuppgifter eller arbete och båda grupperna anger att de långa vårdköerna är ett mycket stort hinder. Dessvärre förvärras både vårdköerna och möjligheten att byta arbete av den nuvarande politiken. Är det inte dags att regeringen tar ett rejält grepp om problemet?

Tillsammans med landstingen och försäkringskassor kan man se till den totala ekonomin. Med kloka insatser i systemet kan mångmiljardvinster skapas och mänskligt lidande reduceras. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden är ett måste.

En långtidssjukskriven bör till exempel ha rätt till tjänstledighet för att pröva nytt arbete och en arbetsgivare som provanställer en långtidssjukskriven bör kunna kompenseras med sänkt eller slopad arbetsgivaravgift.

Det är mänskligt och samhällsekonomiskt slöseri att fortsätta och sticka huvudet i sanden.

CARL STRÖM

Mer läsning

Annons