Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Självmorden - den största utmaningen för folkhälsan

Annons

Sven Bremberg talade om hur psykisk ohälsa och självmord kan förebyggas inför 130 konferensdeltagare från Mora, Orsa och Älvdalen.

En miljon människor tar livet av sig i världen varje år.

- Det är oerhört många fler än vad som dör i krig eller på annat sätt. Sett till världsdelar ligger Europa högst, berättade Lars Jacobsson, professor i psykiatri vid Umeå universitet.

Självmord går att förhindra med förebyggande arbete, på samma sätt som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar.

- Det finns ett ökat intresse för självmordsfrågor och en annan typ av medvetenhet bland människor idag. Det finns också en större beredskap bland läkare och vårdpersonal.

- Det väsentliga är att man vågar prata om det här på ett öppet sätt. Vi måste själva, i vår profession, våga ta upp frågorna med patienterna. Våga prata om dep-ressioner och dödstankar. Vår kunskap ökar också tack vare många nya doktorsavhandlingar om självmord som presenterats de senaste tio till femton åren.

Antalet självmord i Sverige har minskat något de senaste åren, medan självmord bland ungdomar ökar. Även äldre män, som blivit ensamma i livet, är överrepresenterade.

- Många av de äldre männen, som begår självmord, har dessutom en annan sjukdom, exempelvis prostatacancer, som gör att de väljer självmord.

Enligt Lars Jacobsson är självmordet ofta en lång process, där personen lämnat "självmords-meddelanden" till omgivningen under processens gång.

- Det går att påverka processen och förhindra självmord, poängterade Jacobsson.

- Situationen i Sverige är inte bra, men heller inte alltför eländig och siffrorna verkar gå neråt nu, sade Jacobsson.

Självmord är ett universellt fenomen, men med stor variation mellan olika länder, kulturer och tider och även stora regionala skillnader i ett och samma land.

- Man kan tolka det som att självmord handlar om människors livsvillkor, säger Jacobsson.

Det ska böjas i tid och Sven Bremberg talade om förebyggande insatser som kan göras tidigt i en människas liv, i samspel mellan föräldrar och personal som arbetar med barn.

Riksdagen antog i fjol elva folkhälsomål. Sven Bremberg ansvarar för "nummer 3", som handlar om att den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.

- Om vi ska göra något för barns och ungdomars hälsa, så är det mellan föräldrar, förskola och skola. Hälso- och sjukvården är till volymen så liten att det inte är där möjligheterna ligger, utan i de andra miljöerna, sade Sven Bremberg.

Bremberg anser också att man ska rikta förebyggande insatser till alla barn och inte enbart till "riskgruppen".

- Det är mest meningsfullt att rikta sig till alla. Fyller man på med "friskfaktorer", då minskar även problemgruppen.

Den enskilt viktigaste faktorn, för att det ska gå bra i livet för ett barn, är föräldrarnas sociala villkor.

- Det handlar både om genetik och miljö och inte om intelligenskvot på något snävt sätt. Relationen mellan barn och föräldrar är viktig. Det allra mesta händer innan barnen börjar skolan, sade Sven Bremberg.

Bremberg ser professionell rådgivning och stöd till föräldrar som en av de stora möjligheterna till att förebygga psykisk ohälsa och hänvisade bland annat till en finsk studie, som tydliggjort sambandet.

- Kärnan i metoderna är att hjälpa föräldrarna att blanda värme och ramar. Om vi kan hjälpa fler små barn att få en trygg anknytning, minskar risken för psykiska problem under resten av uppväxttiden.

BERIT OLARS

Mer läsning

Annons