Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Redovisningar ökar debatten om skolan

Annons


En så komplex verksamhet som skolan måste självfallet granskas utifrån många olika aspekter och med hjälp av många olika metoder och bedömningsinstrument. Vilka metoder skolor och kommuner använder sig av bestämmer de själva. Riksdagen har emellertid bestämt att det ska finnas några nationella kvalitetssäkringssystem: prov, betyg, nationella kvalitetsgranskningar samt kvalitetsredovisningar från skolor och kommuner.

Genom informationssystemet SIRIS (http://siris.skolverket.se) gör Skolverket den nationellt fastställda kvalitetsinformationen tillgänglig tillsammans med information om måldokument, andra författningar samt resultat från Skolverkets utvärderingar och andra studier.

Betyg är ett viktigt informationssystem om hur väl eleverna når de nationella målen i kursplanerna. En skolas betygsresultat säger självfallet inte alls hela sanningen om en skolas kvalitet. Flera av skolans viktigaste mål, till exempel att fostra till demokratiska värderingar eller att ge eleverna självförtroende och lust att lära, betygsätts inte. Och skolor har helt olika förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag.

Elevernas bakgrund och programsammansättningen på skolan spelar stor roll för betygsresultaten. Och skolor har olika villkor, till exempel i fråga om vilka resurser som skolan förfogar över, stabiliteten i lärarkåren och mycket annat.

Betygsinformation måste alltså kompletteras med annan information när man bedömer skolors kvalitet. Men betygen är, både för den enskilde eleven och för skolan sammantaget, viktig information, som på skolnivå är nödvändig att följa och öppet redovisa. Eftersom skolan är ett samhällsuppdrag är det viktigt att verksamhet och resultat görs synligt för det omgivande samhället. En öppen resultatredovisning ger större möjligheter till debatt om mål, resultat och finansiering och därmed möjligheter till ett bredare engagemang från föräldrar och andra.

Ett ökat engagemang från omgivningen kan i det långa loppet bara gynna skolan och skolans utveckling, även om självfallet vissa massmediainslag ibland kan upplevas perifera och onyanserade. Enbart rangordning av skolor efter andelen MVG är ingen kvalitetsbedömning med kvalitet. När information görs tillgänglig kan den dock oftast brukas både bra och mindre bra och det är inget skäl för att undanhålla informationen.

Inlägg som Fredrik Adolphsons är därför välkomna för att leda in debatten på hur skolors resultat kan presenteras mer rättvisande och utvecklande.

Och den bästa möjligheten att ge information om sina förutsättningar och att redovisa och kommentera sina resultat - betygsresultat såväl som andra resultat - det har skolorna själva i sina årliga kvalitetsredovisningar.

BIRGITTA ANDRÉN

Mer läsning

Annons