Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Protesterna hjälper inte - neddragningar blir av

Annons

Hur har ni kommit fram till att äldreomsorgen ska minskas med just 95 tjänster?

JG: - Budgeten räcker till 1 200 anställda. 95 vikarier och tillfälligt anställda kan vi inte ha kvar.

Har ni i första hand tittat på vad pengarna räcker till eller tagit reda på vilka nedskärningar verksamheten klarar?

JG: -Det är ett ekonomiskt avgörande, det är lika bra att säga som det är.

Har ni skaffat något underlag kring hur personalen ser på möjligheterna att sköta sitt jobb med en neddragning?

RA: -Vi har hört vad facken har sagt och vi har pratat med våra distriktschefer. Men vi har inte varit ute och frågat personalen eller gjort någon enkät eller så, det har vi inte.

- Men jag har ju pratat med enstaka personer om vården. Jag har i min bekantskapskrets personer som jobbar inom vården och bekanta som är gifta med någon som arbetar inom vården. De pratar med mig och där får jag även signaler om att det här ska gå bra, att vi är på rätt väg.

Vi har bilden av att informationen kring förändringarna varit dålig. Hur får oroliga medarbetare veta hur framtiden kommer att se ut?

RA: - Det är en ledningsfråga, det beror på hur våra enhetschefer klarar av att informera sin personal och det beror på hur våra distriktschefer klarar av att informera sina enhetschefer.

Vilka signaler har ni fått från facken?

RA: - Vi har ju inte direkt diskuterat med facken, vi har tittat på mbl-förhandlingarna. Där ville man ha en konsekvensanalys och tid att informera personalen. Men det har inte varit några direkta stormar.

Så facken har i princip sagt ja till nedskärningarna?

JG: - Skyddsombudet är negativa till hur själva ärendet har skötts men generellt upplever jag att de har förståelse för att vi måste anpassa budgeten och sedan få arbetsro.

I vår enkät svarar 75 procent av de anställda att de i dag "sällan" eller "aldrig" känner att de har tillräckligt med tid att ge brukarna den omsorg som de anser att de behöver.

Med den bakgrunden - är neddragningarna rimliga?

JG: - Man kan fråga sig hur ofta du och jag är nöjda när vi går från jobbet? Man är ofta otillräcklig.

Om jag som journalist skulle fylla i den här enkäten skulle jag inte svara som merparten av de anställda i äldreomsorgen. Och det är jag rätt säker på att inte heller du skulle göra. Är det rätt att skära ned?

JG: - Jag brukar ställa frågan internt - var tar vi dem annars? Då blir det inte tal om att ta utan om att ge, att vi som skattebetalare ska ge ett antal ören och där har jag upplevt att ingen vill betala mer i skatt.

Personalen ger svaret att måttet redan är rågat. Ska pengarna sparas just här?

JG: -Jag tolkar svaren som att våra medarbetare har hårda krav på vad de själva vill att de ska uträtta på arbetet för att de ska känna sig nöjda. I all bedrövelse får man tolka det som något positivt.

Är det problemet? Att de anställda har för höga krav på sig själva - att det skulle fungera om de gick till jobbet och tänkte "i dag ska jag klara basbehoven - inget mer"?

JG: -Kortsiktigt skulle det vara en lösning men långsiktigt skulle det vara förödande att ha medarbetare utan ambitioner att göra ett bra jobb.

Kan du säga till de anställda när det kommer att bli bättre?

JG: - Om det går som planerat så kommer de anställda att märka en förbättring via ökade resurser 2007 eller 2008.

Kommer ni, efter nedskärningarna, att kunna bedriva äldrevård med samma kvalitet som ni gör idag?

RA: -Det är socialtjänstlagen som reglerar kvalitén och det är vårt mål att klara de krav som socialtjänstlagen ställer.

MARIA BIAMONT/ANNAKARIN LITH

Mer läsning

Annons