Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Problemet heter chefen

Annons

Det är Kommunal sektion 10 som undersökt hur medlemmarna ser på arbetsmiljö, delaktighet samt utvecklings- och bedömningssamtal på sina arbetsplatser.

Eftersom lönesättningen är individuell har det blivit ännu viktigare med ordning och reda vad gäller hur och varför lönehöjningar ser ut som det gör.

Kommunal fick in 809 svar från anställda på socialförvaltningen, skolförvaltningen, gatukontoret, kommunservice, fritids- och kulturförvaltningen.

På kulturförvaltningen är missnöjet kompakt bland dem som svarat, men svarsfrekvensen är ganska låg. Det gäller också fritidsförvaltningen.

I socialförvaltningen arbetar många kommunalare med äldreomsorg. Där uppger färre än var tredje medlem att de får tillräckligt stöd vad gäller arbetsmiljö. Bara en något större andel (38 procent) anser att de får tillräckligt med information och känner delaktighet med besluten.

Nästan tre fjärdedelar av kommunalarna på socialförvaltningen tycker att det är högt i tak och att man kan säga vad man tycker. Men bland den dryga fjärdedel som är kritisk uppger några att det är cheferna som är problemet.

"Personalchefen fattar ofta humör i känsliga frågor", "chefen har för mycket att göra (irriterad). Vill ej störa", "chefen tar det mesta som kritik", "för det mesta lyssnar ingen", "det blir som de överordnade bestämt", "det kan innebära lägre löneökning" är några av svaren. Andra vill inte säga något för att inte hamna i konflikt med sina arbetskamrater. Många skriver om grupperingar på arbetsplatserna.

Där det lämnas utrymme för egna kommentarer skriver en kommunalare om sitt skräckexempel vad gäller lönesättning:

"Jag har under mina sju år som anställd aldrig fått löneförhandla, aldrig haft lönesamtal, en gång haft utvecklingssamtal och en gång haft ett individuellt samtal (med en föreståndare som inte var min chef). Min chef visste inte ens vem jag var".

Mer än var tredje kommunalare på socialförvaltningen hade inget utvecklingssamtal med sin chef året innan. Bara var sjätte erbjöds lönesamtal efter att lönen hade satts.

I skolförvaltningen uppger sex av tio av de svarande att arbetsmiljön inte i tillräcklig omfattning anpassas till deras personliga förutsättningar. En något mindre andel påtalar brister i information och delaktighet på arbetsplatsen.

Inte fler än en av fem kommunalare i skolförvaltningen klagar på öppenheten, men vad gäller lönesättningen är kritiken allvarlig.

Mer än hälften hade aldrig något lönesamtal innan deras lön sattes året innan. Bara drygt var fjärde svarar ja på frågan om de över huvudtaget känner till de lönekriterier som ska användas i lönesamtalen och färre än hälften fick erbjudande om ett uppföljande samtal med chefen efter att lönen hade satts.

Många kommunalare i skolförvaltningen är barnskötare och kommenterar skillnaderna i löneläge i förhållande till förskollärarna som tillhör en annan fackförening. Flera barnskötare anser att det är orimligt att löneskillnaderna är ungefär 3 000 kronor (15 000-18 000 kronor) upp till förskollärarna.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons