Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pisk i påsk?

Annons

- Jag vet inte riktigt vad det beror på. Antingen är det så att folk hellre köper än plockar eget ris. Eller så tar man påskfirandet på allt större allvar, säger Ulrika Staaf, blomsterhandlare i Falun.

Rissäsongen börjar i februari -mars och slutar på påskafton.

- Redan innan vi börjar kommer folk in och frågar efter riset. Det är ett sätt att välkomna våren, säger Ulrika Staaf.

Hon räknar med att sälja ungefär 500 fjäderlösa buntar och 200 buntar med fjädrar under säsongen.

Numera skiljer vi oftast inte mellan fastlagsris och påskris. Men förr i tiden, från 1600-talet och framåt, var fastlagsriset något man använde till att piska varandra med. Antingen på fettisdagen eller på långfredagens morgon.

Enligt Nordiska museet skulle långfredagens risning påminna om Jesu lidande. Dessutom säger gammal naturmagi att risning är bra för både livet och lyckan.

Längre fram blev risningen en lek och även barnen kunde vara med och piska sina föräldrar. Det gällde att komma upp först på morgonen och överraska sjusovarna. Oftast var det björkris som användes.

Någon gång på 1700-talet började man smycka fastlagsriset med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. I riset kunde det också sitta färgade pappersremsor med rim. På 1930-talet blev det vanligt med fjädervippor. Påskrisen kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt.

Förutom björkriset är det mycket annat prydnadsgrönt som kommit att höra påsken till.

- Påsken blir allt större som blomsterhelg, konstaterar Ulrika Staaf.

I hennes butik säljer man de här veckorna inte mindre än 48 000 snittpåskliljor samt 3 000 minipåskliljor (téte à téte) och 2 000 vanliga påskiljor i kruka.

- Dessutom har pärlhyacinten gjort stor succé. Vi har fått leta i Holland efter fler, säger Ulrika Staaf.

Källa: www.nordiskamuseet.se under rubriken Årets dagar.

INGER WALLIN

Mer läsning

Annons