Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På hemmaplan igen

Annons


Nils-Erik Johansson sitter hemma i sitt mysiga hus, vid Åkerö utanför Leksand. Han blickar ofta ut över den vackra utsikten över Siljan. I vardagsrummet står en kakelugn. Enda minnet som finns kvar av föräldrahemmet på ett rum och kök. Det låg på samma plats i Insjön som i dag är Clas Ohlsons personalparkering.

- Pappa, som var god vän med Clas Ohlson, sålde vårt föräldrahem till honom. Vi i familjen var överens om detta, berättar Nils-Erik.

Hans far hette Erik och körde lastbil på Insjöns såg. Modern Gertrud var hemmafru. Hans bror heter Gunnar och är numer bankdirektör i Rättvik.

Efter en karriär i flera olika

varuhus runt om landet har Nils-Erik Johansson nu återvänt till hembygden, som styrelseordförande i Clas Ohlson. Cirkeln är sluten.

Men han är mest känd för att ha utvecklat Hemköp till en framgångsrik mataffär.

Sedan pensioneringen som vd 1999 har han följt debatten om Hemköp som mest handlat om missnöjda leverantörer och kunder, samt minskade försäljningssiffror. Nu flyttas också huvudkontoret från Falun till Stockholm.

Under denna tid har Nils Erik

Johansson alltid varit tyst och istället koncentrerat sig på sina nya uppdrag inom främst Clas Ohlson och Leksands IF. Men känslorna och tankarna har funnits kvar och nu säger Nils-Erik Johansson så här:

- Det är svårt för en gammal vd att bestämma vem som blir ens efterträdare, och ibland kan det vara bra. Men det hade nog varit bäst om jag hade varit med och bestämt vem som skulle efterträda mig.

Hur anser du att Hemköp jobba i framtiden?

- Det är viktigt att man jobbar med grundprinciperna. Att man inte glömmer bort de viktiga sakerna som som kvalité, hälsa, miljö, brett sortiment och välutbildad personal som tycker om sitt företag.

Tycker du att dagens Hemköp står för detta?

- Det vill jag inte svara på.

Vad är viktigt att tänka på för att lyckas som företagare?

- Ibland händer det överraskande saker på ett företag. Då kan det vara bra att kunna historien och kulturen för att förstå det som hänt. För mig, som vd på Hemköp, var det viktigt att veta varför man gjorde på ett speciellt sätt 1970 när jag skulle fatta beslut på 1980-talet. Allt vi gjorde 1982 på Hemköp är också viktigt år 2000.

- Det finns många anställda som var med 1982 och fortfarande arbetar på företaget. Deras arbete och stolthet för det de gjorde då måste man respektera i dag.

Tänker du på Hemköp när du säger detta?

- Det vill jag inte svara på.

Nämn dina höjdpunkter som Hemköpschef?

- Det får bli fyra punkter: 1. Jag är stolt över att vi kunde skapa en vinst redan första året (1982) i bolaget. 2. Att vi kunde införa vinstdelning. Det var nytt i Sverige. 3. Vårt system med lokal produktion och lokala leverantörer. 4. Jag är stolt över att vi tog bort extrapriserna.

Gösta Törnroth, din "rival" i koncernledningen, säger att konkurrenter inom branschen ansåg att Hemköp inte var först med idén utan tog enkla poäng genom

reklamkampanjen där du stack hål på extraprisballongen. Var säger du?

- Vi var först. Detta var den största förändringen inom svensk dagligvaruhandel. Gösta Törnroth är inte min polare. Han

representerade den del av Saba-koncernen som ville ta över Hemköp. Under alla dessa år kämpade jag för att hålla Hemköp från den del av koncernen som han representerade och lyckades.

Många beskriver dig som är mycket otålig. Stämmer det?

- Det stämmer. Jag har ofta bråttom. När ett företag går bra ska man gasa.

Dagens Industri skriver att Clas Ohlson är "en farlig lekstuga" med omänskliga krav på att aktien ska fortsätta stiga. Har det blivit farligt att köpa Clas Ohlson-aktier?

- Jag är inte orolig. Man bedömer inte bara försäljningen utan

också resultatet. Visst går utvecklingen alltid i livscyklar. Men Clas Ohlsons cykel har bara börjat. Clas Ohlson är ett företag som alltid gått med vinst.

- Så kommer det att vara även i fortsättningen. Men personligen är jag mycket stolt över att Clas Ohlson expanderar i Insjön och att det är klart att vi nu kan bygga centrallagret i bygden.

Varför tog du uppdraget i Leksands IF?

- Jag har i många år haft en stark känsla för klubben. Men kravet var att jag själv ville bestämma vem jag skulle jobba ihop med. Därför ringde jag till Jonas Bergqvist i Wien och sa att nu får du komma hem. Det gjorde han.

Är Leksand på rätt väg efter flera år av ekonomiska och sportsliga problem?

- Ja, nu känns det bra. Jag har haft två jättelyckliga stunder i mitt liv. Dels i maj 2001 då vi gjorde sista avbetalningen på skatteskulden. Dels i våras då vi slog AIK med

6-0 och gick upp i elitserien.

Leksand behöver en ny hockeyarena. Du är ordförande i både Clas Ohlson och Leksands IF. När får vi se en stor Clas Ohlson Arena i Leksand?

- Visst är det en kittlande tanke och alla har vi väl fungerat kring detta. Vi behöver också en ny hall och detta är intressant, även om jag betonar att det inte förekommer något konkret resonemang. Vi måste först bygga färdigt B-hallen.

Du växte upp i ett arbetarhem och i dag är du en rik man med en skattepliktig förmögenhet på 10,5 miljoner kronor. Vad betyder det för ditt liv i dag?

- Jag har aldrig begärt löneförhöjning eller skrivit konstiga löneavtal. Mina avtal har varit halva A4-sidor. Sedan har jag jobbat hårt och gjort affärer. Detta är resultatet. Nu har jag ett bra liv med en bra familj och mår bra. Jag tänker inte så mycket på pengarna.

Hur politiskt intresserad är du? Följer du exempelvis med debatten om EMU?

- Visst kan EMU vara bra för företagens utrikeshandel. Men samtidigt känns det svårt att lämna bort det finaste vi har. Vår krona och möjligheten att vi själva kan bestämma vår ekonomiska politik. I den frågan är jag kluven.

- Annars är jag mest intresserad av lokalpolitik. De företag som kommer hit måste få leva och utvecklas i en bra miljö. Men vi som bor eller ska flytta till

Dalarna ska också känna trygghet. Det ska inte vara osäkert att köpa ett hus i Leksand eller driva en affär för att det inte finns

någon polisstation på flera mils avstånd.

Mer läsning

Annons