Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oppositionen fungerar inte

Annons

Göran Persson och hans parti stöds av allt större opinioner - nu nästan 40 procent. Folkpartiet och Miljöpartiet ligger båda under fyraprocentstrecket. Allt enligt Temos senaste.
Det ser dystert ut för den borgerliga oppositionen.

Vad som särskilt bör oroa de borgerliga partierna är att socialdemokraterna nu tycks erövra nya sympatisörer från mittenpartierna - inte längre från Vänsterpartiet, som oförändrat ligger på dryga tolv procent. Göran Perssons regeringspolitik har sakligt sett betydligt närmare till mittfältet än till vänsterpartiet. Detta gäller inte minst utrikespolitiken.
Att Göran Persson dessutom nogsamt undviker att retoriskt vänsterprofilera sig har säkert bidraget till det ökade stödet från många mittenväljare.

Folkpartiets situation är naturligtvis betänklig - inte bara för det liberala partiet utan för hela borgerliga blocket. Om Temos siffror (3,7 procent) skulle bli folkpartiets valresultat i höst, är det borgerliga blocket dränerat på närmare fyra procentenheter - och komplett chanslöst i kampen om regeringsmakten.
Folkpartiets svaga position är inte oväntad. Partiet har vid flera tillfällen gjort djupdykningar under fyraprocentstrecket sedan valet 1998. Partiet riskerar nu att försvinna ur rikspolitiken och förvandlas till politisk sekt med endast lokalt inflytande i ett antal kommuner. Sorgesamt! Ett partiledarbyte från Leijonborg till Björklund vid fjolårets landsmöte skulle sannolikt avsevärt ha förbättrad folkpartiets överlevnadsutsikter. Folkpartiesternas traditionella - i och för sig nobla - lojalitet mot den sittande partiledare kan tyvärr visa sig vara en lojalitet till döds.

Den borgerliga oppositionen saknar en statsministerkandidat med förmåga att matcha den durkdrivne debattören Göran Persson. Bo Lundgren framstår övervägande som blek och oinspirerad även om han emellanåt faktiskt kan överraska och blixtra till i retoriken. Exempelvis vid riksdagens senaste partiledardebatt häromveckan.

Den tiden är för länge sedan förbi, då politiken behändigt kunde delas upp i ett socialistiskt, ett liberalt och ett konservativt grundalternativ. Samt ett jordbruksförankrat intresseparti som tungan på vågen.
Ideologiernas förestående död förutspåddes av visionären Herbert Tingsten för mer än 40 år sedan. Idag fungerar liberalismen i varierande grad som samhällelig överideologi för samtliga partier. Minst för vänsterpartiet. Mest för Folkpartiet.
Oppositionens främsta uppgift är inte längre att predika och förverkliga en bestämd ideologi utan att svara för att möjligheten till maktskifte alltid hålls levande. Den borgerliga oppositionen skall städse utgöra ett regeringsalternativ till socialdemokratin. Systemet med fyra inbördes konstant käbblandes småpartier fungerar dåligt därvidlag. Vårt gamla partisystem är på god väg att överleva sig självt.

Faktum är att Göran Persson har större problem med den oppositionella partivänstern inom SAP än med den kroniskt splittrade och svagt ledda borgerliga oppositionen.
Någon typ av borgerlig allians eller valkartell, som uppträder med ett gemensamt regeringsprogram före valen, måste förr eller senare att bli av.

Mer läsning

Annons