Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om maträtter och mat och rätt

Annons

Den 29 april 2003 meddelade Marknadsdomstolen dom i målet mellan Leksandsbröd AB och Wasabröd AB. På yrkande av Leksandsbröd förbjöd Marknadsdomstolen Wasabröd att i sin marknadsföring använda benämningen "Mora", ensamt eller tillsammans med andra "framställningar" såsom folkdräkter, kurbitsmålning och andra kända "dalaattribut".

Skälet för Marknadsdomstolens domslut Par att Wasabröd genom sin marknadsföring ansågs vilseleda konsumenterna om varornas geografiska ursprung. Brödet "Mora" har nämligen aldrig tillverkats i Mora. Inte heller förkommer någon annan relevant anknytning till orten i Dalarna.

Skälet för att Wasabröd använde sig av "Mora" i sin marknadsföring, var ingen slump, utan en väl genomtänkt och planerad strategi för att nå en ökad marknadsandel.

Enligt Leksandsbröds uppfattning har dock Dalarna och särskilt bygderna runt Siljan på ett positivt sätt förknippats med stora runda knäckebröd. Denna uppfattning delas uppenbarligen av Wasabröd, som i flera reklamalster betonat just detta samband, och detta är sannolikt skälet till att Wasabröd valt att benämna sina bröd "Mora".

Produkters varumärke och identitet blir allt viktigare på en marknad där produktutvecklingen lett till att varor blivit mycket lika varandra, och i stort sett "lika bra". Detta gäller naturligtvis i synnerhet en produkt som knäckebröd, där variationsutrymmet är begränsat.

För att uppnå en stark varumärkesidentitet blir det mycket viktigt för en tillverkare att kunna "ladda" ett varumärke med olika "ingredienser" såsom namn, geografiskt ursprung och design. En person som åkt Vasaloppet, med hyggligt resultat, och kanske uppfattar Mora som en trevlig ort, väljer antagligen brödet med varumärket "Mora", framför en annan brödsort, enbart utifrån de positiva signaler som ordet Mora står för.

På detta sätt har Wasabröd, enligt Leksandsbröds uppfattning, åkt snålskjuts på det positiva renommé som är förknippat med Dalarna och Siljansbygden.

Det finns mängder av exempel på varor som inte tillverkas på den ort som varumärket antyder. Exempel på detta är ölsorter som Mariestad och Arboga, eller varför inte det näraliggande exemplet Falu rågrut, som ju också tillverkas av Wasabröd i Filipstad. Många frågar sig om domen tyder på att även sådan marknadsföring är vilseledande. Det som skiljer dessa exempel från Wasabröds användning av "Mora" är dock att såväl Arbogaöl som Mariestadsöl och Falu rågrut tidigare har tillverkats på angivna platser, eller också att det finns någon annan anknytning till orten till exempel recept, tillverkningsförfarande eller liknande. Dessa kännetecken torde således ej vara vilseledande.

Hur är det då med wienerbröd eller den berömda falukorven, som ju tillverkas av många producenter, trots att någon anknytning till vare sig Wien eller Falun föreligger? Dessa benämningar har dock utvecklat sig till "generiska beteckningar", det vill säga benämningen har genom långvarig användning blivit så välkänd, att konsumenten inte längre uppfattar ordet som en beskrivning av det geografiska ursprunget, utan en viss produkt.

Falukorv är för övrigt en av de produkter som godkänts av EU- kommissionen som "Garanterat traditionell specialitet". Det innebär att endast de korvar som uppfyller produktspecifikationen får kallas falukorv. Falukorven måste inte tillverkas i Falun, men falukorv som tillverkas i Tyskland måste följa produktspecifikationen.

THOMAS GUSTAFSSON

Mer läsning

Annons