Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny skolpolitik krävs

Annons

I början på 90-talet ägde den stora likriktningen av svensk gymnasieutbildning rum. Med Göran Perssons gymnasiereform infördes 17 stycken treåriga gymnasieutbildningar och de tvååriga utbildningarna försvann. På de studieförberedande programmen minskades tiden för språk och matematik, de yrkesförberedande programmen fylldes med teori. Målet var att alla elever skulle bli högskolebehöriga. I dag kan vi konstatera, att resultatet blivit det motsatta. Tyvärr har gymnasiet blivit en utslagningsmaskin.
Folkpartiet har under åren hårt kritiserat den förda s-skolpolitiken och lagt förslag, där varje ung människa ska kunna få de kunskaper som behövs för att klara fortsatta studier.
Grundskolan är i dag långt ifrån en skola för alla, med alltför mycket teori för praktiskt lagda elever. Dessa skall dock ”pressas” igenom en grundskola, som inte alls ser till dessa elevers verkliga behov. Betygen i nian blir därefter.
Av de elever, som börjar på gymnasiet, är det bara två tredjedelar, som avslutar utbildningen. Var tredje elev hoppar av eller lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg. Detta är naturligtvis oerhört allvarligt.
Intagningsstatistiken för gymnasieprogrammen i Borlänge för nästa läsår presenterades den 22 mars och bekräftade min inledning. Gymnasieledningen i Borlänge förskräcktes.
Av 828 sökande saknar 149 behörighet i matematik, svenska och engelska. Det vill säga 18 procent!
Platserna på individuella programmet fylldes snabbt.
Dock finns det chans att höja betygen under vårterminen, men det kräver hårt arbete.
Enligt AMS statistik för februari är 426 ungdomar mellan 18 och 24 år inskrivna i Borlänge som arbetslösa. De utgör 10,3 procent. En skrämmande siffra. Dessutom finns ett mörkertal på icke registrerade, framför allt yngre än 18 år. Med stor sannolikhet är dessa avhoppare från en gymnasieskola de inte platsar i. Vad har samhället för resurser för att ge dem en meningsfylld framtid?
Tack och lov har Östros visat sådan klokhet, att regeringen valt bort gymnasiekommitténs sämsta förslag – att fösa ihop gymnasie-eleverna i åtta utbildningar. Dessutom har man anammat några av folkpartiets grundläggande förslag: lärlingsutbildning, förbättrade yrkesutbildningar, mer praktik, ämnesbetyg istället för kursbetyg, historia blir kärnämne och en gymnasieexamen införs. Dock blir det individuella programmet kvar.
Ännu större krafttag måste till för att vi ska få en skolpolitik, där varje elev ges chans att utvecklas så långt som möjligt. Därför har vi i Folkpartiet ”tvingats” föreslå, att regeringen tar ett större ekonomiskt grepp och öronmärker utbildningsbidraget till kommunerna.
Speciallärarutbildningen måste återupprättas så att stödet till elever med svårigheter kan sättas in så tidigt som möjligt. Dagens specialpedagoger har en omöjlig uppgift med att handleda personal, jobba med elever i grupp och dessutom hjälpa enskilda elever.
Klasslärarens jobb har blivit än omöjligare med att försöka stimulera utvecklingen för 20–30 elever.
En stor del av specialresurserna i gymnasieskolan ska naturligtvis föras över till grundskolan. Då kommer i framtiden fler elever att klara godkänt i kärnämnena i nian.
Skolledarna bör också få mandat att skicka intresserade lärare på speciallärarutbildning.
I dag har vi i snitt en femtedel outbildade lärare, som undervisar. Vi i fp vill göra läraryrket mer attraktivt genom att öka möjligheten till karriär och löneutveckling.
Gymnasieskolan bör bli mer målinriktad. Därför föreslår folkpartiet, att elever som gått ett teoretiskt inriktat program ska få en studentexamen, som ger högskolebehörighet.
Elever, som gått yrkesinriktade program, ska få en yrkesexamen. En flexibel lärlingsutbildning ska inrättas i samarbete med företagen och den ska avslutas med en lärlingsexamen.
Projekt Närlink i Borlänge kan utvecklas med den här inriktningen
I dag finns det ytterst få lektorer kvar i gymnasieskolan. Därför föreslår folkpartiet, att fler lektorat införs och att gymnasielärare får möjlighet att forskarutbilda sig, samtidigt som de behåller sin tjänst vid gymnasieskolan.
Nationella prov behövs för lärarnas betygssättning. Det behövs också ytterligare två betygssteg för att betygen ska ge en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper.

BRUNO BLOMQUIST

Mer läsning

Annons