Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mull ska väcka liv

Annons

Århundradens gruvdrift i Falun har orsakat stora markföroreningar som spridit sig vida omkring.

Allra värst är det på Galgberget där prover visar att det finns

1 000 milligram bly per kilo jord.

Den naturliga bakgrundshalten för just bly bedöms vara högst några tiotals milligram per kilo. Även kopparhalten är förhöjd.

Resultatet av föroreningarna är att marken är död. Under tallarna växer på stora områden ingenting, inte ens barr och grenar som faller från träden bryts ner.

En bidragande orsak till det är att metallen mangan och lättlöslig fosfor finns i onormalt låga halter där blyhalterna är höga.

De höga blyhalterna och den döda marken är olyckligt på Galgberget eftersom där ligger bostader och lekplatser i anslutning som kan nås av förorenad jord som dammar omkring.

Under maj 1989 inleddes därför försök för att se hur man bäst kunde få tillbaka växtligheten.

Kommunen valde ut tre områden som fick fyra provytor var på fem gånger fem meter och varje sådan yta delas in i fem rutor.

Provytorna i varje område behandlades på fyra olika sätt. Nummer ett tillfördes enbart kalk, nummer två fick kalk, mangan, fosfor och mikronäringsämnen. Nummer tre fick bara aska från Falu energi. Nummer fyra fick kompostjord från Fågelmyra tippen som blandats upp med pinnmo och ett ytlager med växtlighet och fröer som skrapats bort från vägbankar.

Den femte ytan fick förbli orörd som referens.

Varje provyta besåddes sedan med olika typer av växter. Det man då fann var att på ytan som fått kompostjorden pinnmon och vägbanksavskrapet växte det allra bäst. Där kom mossa, lavar, ljung, hallon, björk och sälj, precis sådana växter man vill ha på skogsmark.

På de övriga ytorna hade det bara kommit upp några enstaka lavar och örter.

Därmed vet kommunen nu hur den ska göra för att binda dammet och få nytt liv på marken under tallarna. Men innan man gör någonting mera i stor skala måste ytterligare en undersökning göras.

Och det är att se om den nya växtligheten startar en nedbrytning av alla tallbarren och om den processen kan risker att metallerna i marken löser ut eller urlakas.

KATARINA RUDBECK

Mer läsning

Annons