Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Medvetna konsumenter räddar köttproduktionen

Annons

Svenskt kött är mycket gott. Men det är bara ena sidan av myntet. Den andra består av ett antal mervärden som är lika viktiga som det faktum att kött är god mat.

Det råder prisfixering på kött. Jag är rädd för att den prisdumpning av importkött som sker, följs av en prishöjning när vår inhemska köttproduktion har tagit stryk. I samma stund som våra bönder får svårt att överleva är vi beroende av det importkött som en gång var billigt, men så småningom blir dyrt.

I dag importerar vi cirka 40 procent nöt- och 20 procent griskött till Sverige. Det är säkert inget större fel på det köttet. Men kossorna på Pampas gör ingen nytta för vårt landskap och våra bönder. Vi behöver mular och spannmålsproduktion för att föda upp våra djur.

Vilka är då mervärdena med svenskt kött? Vad ingår, så att säga, i priset?

r Världens hårdaste djurskyddslagstiftning. Vi tar stor hänsyn till djuren, har en etisk köttproduktion. I Sverige har grisarna knorr, här förekommer ingen svanskupering. Svenska grisar har tillräckligt med utrymme, halm att böka i och får utlopp för sina naturliga behov. Därmed blir de inte stressade. Stressade grisar biter av varandra svansarna. Följden blir att svansarna måste kuperas.

I Sverige har vi små djurbesättningar. Bonden har oftast daglig kontakt med sina djur och vet hur varje djur mår. Kan den kontakten och översynen vara lika bra i besättningar om 5 000-6 000 djur, som är vanligt i många andra länder?

r Myndigheter som håller koll på djurhållning och på människors hälsa.

Vi har länge haft Jordbruksverket och Livsmedelsverket, som samarbetar tätt tillsammans. Resultatet av detta är mycket positivt.

Till exempel, vi har aldrig haft BSE/Galna kosjukan i Sverige. Och det var länge sedan vi förbjöd kadavermjöl och hormoner och tog bort antibiotika i tillväxtsyfte. Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd och djurhållning. Vi har också en mycket liten import av levande djur. Smittorisken är med andra ord mycket låg.

r Levande landsbygd och öppna landskap.

Äter vi mindre svenskt kött får vi färre svenska bönder. Om våra bönder inte överlever på köttproduktion, om de tvingas lägga ner, tvingas också landsbygdens skolor att stänga, infrastrukturen blir lidande och vi får ett landskap som är mörkt och igenväxt. Det gynnar inte miljön, och förstås inte bönderna. Och inte heller de människor som vill flytta ut på landet i sitt sökande efter livskvalitet.

Dessutom, och det gäller även importerat kött, är kött näringsrikt och fettsnålt. Fettet i en klassisk köttmåltid kommer från pommes frites, kryddsmör och béarnaisesås, inte från köttet. Ät en välbalanserad köttmåltid, och du behöver inte knapra piller och dricka energidrycker för att ersätta sådant du tror att du inte får i dig.

Vi får allt mer gehör för det svenska köttet. Bland annat har LRF och närliggande organisationer ett stort projekt, "Min mat", som lyfter fram mervärden hos kött och annan svenskproducerad mat.

Det pratas mycket om kött i trenddieter i dag. Och det äts faktiskt mer kött än någonsin i världen. I Sverige äter vi 23 kilo nöt-, 38 kilo gris- och ett kilo lammkött per person.

Kan man kräva att konsumenten tänker på djurskyddslagstiftning och öppna landskap i valet mellan importerat och svenskt? Nej, man kan inte kräva något. Men med ökad kunskap och genom att medvetandegöra konsumenten kan man komma långt.

ELLA NILSSON

Ella Nilsson är verkställande direktör för Svensk Köttinformation som är ett märkesneutralt informationsföretag med uppgift att öka kunskapen om svenskt kött.

Mer läsning

Annons