Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marnästjärn : En giftig gryta

Annons

Att den för ögat så vackra sjön med centralt läge i Ludvika i själva verket är en giftig och stundom stinkande "gryta" vid det här laget ett förhållande som vid det här laget har besvärat i decennier.

På 70-talet var det företrädesvis den stundom svåra stanken av ruttet som förorsakade reaktioner från allmänheten.

Till och med bilister som passerade på riksvägen över bäcken öster om Målarbacken svor eder när odören sögs in i bilarna via ventilationen.

- Det kan fortfarande lukta även om det inte längre är något avlopp som går ut i vattnet. Det har med övergödningen att göra. Det blir nedbrytningar av organiskt material, konstaterar miljöinspektör Göran Eriksson.

På onsdagen, när ytterligare prover togs, kunde han dessutom konstatera att algblomningen nu verkar vara i full gång i Marnäs-tjärn. Vattnet var alldeles grönt.

Trots situationen och att det i synnerhet under vintertid är mycket syrefattigt, finns det enligt uppgift fortfarande gott om fisk i tjärnen.

- Fisken överlever vintrarna i genom att hålla till i inloppet från Knutsbotjärn. Där står de antagligen och flämtar i någon syreficka, fortsätter miljöinspektören.

- Att det finns så mycket näring i vattnet ligger förvisso samtidigt på pluskontot men det får naturligtvis inte bli så lortigt att det sätter igen deras gälar.

Närmast fokuseras emellertid på problemet med Marnästjärnens belastning av så kallade tunga miljögifter, företrädesvis kvicksilvret och dess befarade spridning.

Under innevarande år pågår, som tidningen tidigare omtalat, regelbundna provtagningar som man hoppas ska ge en klar bild av läget.

- Ja, projektet rullar på. Vi vill utreda spridningen av organiskt kvicksilver som anses vara otrevligast för växter och djur. Vilka åtgärder som kan bli aktuella är emellertid för tidigt att säga. Den lägsta målsättningen är emellertid att förhindra vidare spridning. Att göra en total miljöupprustning av Marnästjärn kan vara svårt. Vi vet inte var vi hamnar, slutar Eriksson.

FREDDY NYLUND

Mer läsning

Annons