Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunskapen försämras

Annons

Han var den enda av tolv i sin mattegrupp som klarade sista matteprovet. Resten fick göra om provet i torsdags eftermiddag.

I Skolverkets undersökning ingick 10 000 elever i årskurs fem och nio samt 1 900 lärare på 197 skoloriSverige. Enligt jämförelser med undersökningar 1992 och 1995 har grundskoleelever blivit sämre på matematik, kemi och på att läsa. Kunskaperna i engelska är däremot utmärkta.

- Det beror nog på teve, musik och sådant, tror Jenny Ienikoinen, 8 D.

Tyko Persson, rektor på Maserskolan, säger att det är svårt att jämföra kunskaper och betyg.

- Men vi har iallafall ökat måluppfyllelserna överlag de senaste åren, säger han.

Owe Olsson, lärare i NO och matematik, har sett en tydlig nergång av matematikkunskaperna.

- Sedan jag började 1977-1978 har det varit en ständig nergång, men de sista åren har det varit fritt fall, säger han.

Enligt Owe Olsson har eleverna för dåliga kunskaper med sig från låg- och mellanstadiet när de börjar i sjuan. Det tror han beror på den nya läroplanen som kom 1994. Det handlar främst om två saker:

- Dels att eleverna ska jobba självständigt från låga årskurser. Många elever klarar inte det ansvaret och får inte tillräckligt bra styrning. De blir väldigt bra på vissa områden, men i matte till exempel kommer många aldrig så långt att det hinner bli roligt, säger Owe Olsson.

- Det andra är att de inte lär sig grunderna tillräckligt bra utan tidigt ska göra för mycket. När de börjar sjuan räcker det med att de kan de fyra räknesätten ordentligt plus lite mer, fortsätter han.

Går det att klara matten även om man inte har tillräckliga baskunskaper när man börjar sjuan?

- Vi försöker så gott vi kan och på Maserskolan har vi det har bra förspänt, eftersom vi har sju eller åtta mattegrupper på fem klasser i varje årskurs. Vi har stora möjligheter att jobba individuellt med elever som har det svårare, säger Owe Olsson.

- Men vissa saker är svåra att reparera. Har man inte lärt sig positionssystemet på låg- och mellanstadiet, så är det svårt för oss att göra underverk.

Owe Olsson anser också att många elever, med eller utan invandrarbakgrund, har svårt att förstå språket.

- Eleverna får väldigt lite information från sådana som har ett vanligt språk, till exempel som nyhetsuppläsare. Istället blir det mycket MTV- och dataspråk, säger han.

- Och när de inte kan skriva, läsa och räkna, så blir det ju ännu svårare med kemi och fysik.

Hur skulle du vilja att eleverna blev bättre förberedda för högstadiet?

- Att de hade bättre baskunskaper i alla ämnen och att de fick röra sig mer på låg- och mellanstadiet. Våra idrottsklasser klarar sig bättre än de andra. Dels för att de rör sig, men också för att de själva har valt inriktning.

Skolverket anser att en förklaring till de försämrade kunskaperna är obehöriga lärare. Håller du med?

- Nej, jag tror inte att det beror på det.

KARIN DIFFNER

Mer läsning

Annons