Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunen klarar det ekonomiska balanskravet

Annons

- Men, säger han, när omställningskostnader och reaförlusten vid försäljningen av byskolorna i Gubbo och Jobsbo räknas in bör det leda till ett nollresultat.

När kommunstyrelsen i november 1999 presenterade budgeten för 2000 och budgetplanen för 2001 och 2002 beskrevs enigheten som nästintill bedövande.

Under det nya årtusendets första år skulle underskottet vara nere i 13,5 miljoner för att 2001 var nedpressat till 7,8 miljoner.

Och 2002 skulle trendbrottet ske - enligt planen. Då var det dags att för första gången på många år redovisa ett överskott, nästan 3,8 miljoner kronor.

Med tiden har siffrorna putsats, justerats och anpassats till verkligheten. Därmed har också underskottet tenderat att öka.

När fullmäktige i december förra året skulle anta årets budget var kommunalrådet Lena Ludvigsson-Olafsen, s, först upp i talarstolen:

- När jag stod här för ett år sedan var det för att prata om en budget som visade minus 11,4 miljoner, men som slutade på minus 14,6.

Några farhågor för att inte klara balanskravet i avtalet med kommunakuten hade inte politikerna. Balansen skulle hållas - med råge. Budgeten för 2002 bedömdes fortfarande ge ett överskott på två, kanske till och med tre miljoner kronor.

Med ett par månader kvar av året ser det däremot ut som att kommunen kommer att stupa på mållinjen. Ekonomichefens prognos pekar på nio miljoner kronor i underskott.

- Eller i bästa fall strax under.

Men enligt Lars Nylén är inte det hela sanningen. Han räknar med att de omställningskostnader som kommunen tvingats dra på sig för att få ordning på ekonomin tillsammans med reaförlusten på sex miljoner som försäljningen av byskolorna resulterade i ska väga upp underskottet.

Och i så fall klaras också kravet i avtalet med staten.

- Jag tror att det blir ett nollresultat, eller något hundratusen hit eller dit.

Tidigare i år har tillkomsten av friskolan ansetts hota kommunens möjligheter att nå balans i ekonomin. Men enligt Lars Nylén klaras balanskravet trots friskolan.

Han nämner att en av de händelser under året som hjälpt upp kommunkassan är det generella sysselsättningsstödet.

- Det gav oss 2,3 miljoner som vi inte kände till när vi lade budgeten.

Men även om kommunen med minsta möjliga marginal klarar balansen i år finns det ingen anledning att lätta på svångremmen klargör Lars Nylén.

- Balanskravet kommer vi i fortsättningen inte undan. Och för nästa år väntar bland annat höjningen av energiskatten och höjningen av arbetsgivaravgiften.

HARRI KRIIKKULA

Mer läsning

Annons