Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan en bygd ha en själ

Annons

Kan en bygd ha en själ? Hur ser den ut? Hur känns den?

Kanske är det vad jag ser när jag blickar ut över sjöns klara vattenspegel.

Kanske är det vad jag känner när mörkret faller över vallen,

vinden stillnar och tystnaden ger mig ro.

Är det kanske förnimmelsen av den som gått genom gräset före mig

- i en annan tid.

Tidlösheten jag känner och släktskapet med människor för länge sedan

- olika mig men ändå så lika.

Min förundran när jag ser mina barn leka bland smultron

och prästkragar på slåtterängen.

Om en evighet men ändå så nära kommer mina steg att ha tystnat.

Är det skratten från mina barn och barnbarn, som då ekar mot de blå bergen.

Ett vemod far genom bröstet.

En tacksamhet för vad vi fått till låns att lämna i arv.

Så stark är platsens själ - så djupt berör den.

Så skör är den att den brister av roterande vingar mot skyn.

Så lätt kapar man länken till det förflutna.

Så tystnar sjöns sång av rotorbladens ljud.

Så kröker de blånande bergen rygg under de vita jättarna.

RÄMMA I VÅRA HJÄRTAN

Mer läsning

Annons