Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

IT-krönikan: Surfandet fyller tio år i vår

Annons

I början av 90-talet började webben ta ordentlig fart, men det rörde sig nästan uteslutande om akademiker som använde detta medium. De få webbläsare, eller browsrar, som fanns var gjorda för Unix-datorer som var stora och dyra och som nästan bara fanns på universiteten.

Marc Andreeseen bestämde sig för att ändra på detta faktum. Han var student och arbetade även som assistent vid National center för supercomputing applications (NCSA) vid universitetet i Illinois.

1992 började Andreeseen arbeta med sitt webbläsarprogram. Till sin hjälp tog han Eric Bina. I början av 1993 var Mosaic klart. Den första versionen var för Unix, men under våren släpptes Mosaic för både PC och Mac.

Succén blev omedelbar.

Helt plötsligt blev innehållet på nätet överskådligt och snyggt presenterat. Det gick att rulla i dokumenten. Webbläsaren hade klickbara knappar och i ett dokument gick det att genom en länk klicka sig till ett annat ställe på Internet.

Det dröjde inte länge innan detta sätt att ta sig från ställe till ställe döptes till "surfa". Möjligheten att surfa på nätet hade med andra ord blivit verklighet.

När Andreeseen var klar med studierna på NCSA uppstod ett problem. Han kunde inte ta med sig "sin" webbläsare. Den hade ju utvecklats på NCSA och ägdes således av universitetet.

Tillsammans med Silicon Graphics grundare Jim Clarce, som hade de ekonomiska resurserna, grundades Netscape. Webbläsaren Communicator utvecklades och den såg dagens ljus året efter.

Under en period var Netscape den helt dominerande aktören när det gällde webbläsare. Det dröjde dock inte länge förrän Bill Gates och Microsoft fick upp ögonen för nätets möjligheter och lanserade Internet Explorer.

I dag är styrkeförhållandena omvända. Explorer är giganten och Netscape lever ett rätt undanskymt liv.

I en intervju i wired.com nyligen berättar Andreeseen om sin syn på dagens webbläsare.

"När vi utvecklade våra webbläsare misstänkte vi att det fanns betydligt mer sofistikerade sätt att navigera på nätet än vad vi kom på. Vi hade inte tänkt att knapparna för "framåt" och "tillbaka" skulle bli permanenta delar av webbläsaren, men folk fastnade för just denna metafor"

Han antyder att en trädstruktur skulle kunna ge en bättre bild av hur man rör sig på nätet. Han är också övertygad om att det finns mycket att förbättra och förfina när det gäller att hantera informationen på nätet.

PETER GUSTAVSSON

Mer läsning

Annons