Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Iskallt bemötande

Annons

Jag är så förbannad, trött och besviken på försäkringskassans system eller rättare sagt deras attityd.

Söndag den 2 maj vaknar vi av att vår Hampus, fyra månader, drabbats av ett kraftigt krampanfall. Han blir blek och läpparna blir blå. Ryckningarna avtar och vi som aldrig upplevt något liknande upplever att han avlider i pappas armar...

Lyckligtvis börjar Hampus andas igen och ambulansen anländer till en familj i chock. Vi läggs in på avdelning 34 och anfallen ökar. Dagarna går och vi vakar över Hampus under hans traumatiska sömn.

Efter en veckas kaos medicineras Hampus och vi får återvända hem i väntan på provsvaren.

Den första tanken som slog mig under hemfärden var - försäkringskassan! Dit gick också mitt första telefonsamtal efter hemkomsten.

Möts då av en medarbetare på kassan som kallt talar om för mig att "vård av sjukt barn" ska göras under barnets första sjukdag.

Jag förklarar kaoset och det ständiga vakandet men tjänstemannen avfärdar mig med deras generösa öppettider där jag kunnat anmäla Hampus tidigare.

Medarbetaren gör också klart för mig att endast en kan vara hemma med denna ersättning, trots vakande dygnet runt, och hänvisar irriterat till ett reglement och till en broschyr som jag kunnat förse mig med på försäkringskassan.

Medarbetaren poängterar även att vardagen måste gå vidare så någon ursäkt om att våra tankar varit på helt annat håll godtas inte.

Jag är så trött, ledsen och tillrättavisad om hur jag ska göra för att kunna vårda vårt sjuka barn.

Jag förstår att regler finns och att de måste följas men vart tog medmänsklighet, förståelse och vänligt bemötande vägen?

Ulrika Danielsson

Mer läsning

Annons