Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hejdundrande 40-talsnostalgi när teaterföreningen fyllde 70

Annons

Så var det när Ludvika Teaterförening hade sin jubileumsföreställning i Riksteaterns regi. Detta för att fira de 70 framgångsrika verksamhetsåren som inleddes 1933.

- Detta ska bli en fest för oss alla. Låt oss nu bli lite nostaligiska ikväll och tack alla ni som har stött oss under alla år.

Taterföreningens ordförande, Lennart Berg, sträckte på sig lite extra.

- Det är något visst med denna kväll och därför bjöd vi alla på läcker svartvinbärsdryck.

Den uppgiften ombesörjdes av Nisse Dahlberg. Han serverade alla de 400 gästerna från sin bricka.

I kassan satt som vanligt Birgitta Jansson.

- Det känns att det är något extra med denna säsongens sista föreställning. Som jag ser det just nu har vi endast fem icke avhämtade biljetter.

En som såg fram mot kvällen var bland annat Margareta Ekman, Ludvika:

- Jag förväntar mig en trevlig kväll med många gamla minnen.

Med tanke på att större delen av jubileumsgästerna var födda före och strax efter andra världskrigets utbrott, så väcktes snabbt minnena om svunna tider.

Klassiker framfördes i parti och minut från ett 40-tal i mörker och ljus. Populära melodier som "Man blir så glad", "Engelska flottan", och Edvard Persson "Gåsapåg" undgick ingen under detta sekel.

För att inte tala om "Min sodlat", "Vårat gäng" och musikrevyns tema, "Räkna de lyckliga stunderna blott" .

Autentiska radioinspelningar från bland annat ockupationen av Norge och Danmark, fredsdagen i maj 1945 och Gunder Häggs och Arne Anderssons framfart på löparbanorna förstärkte känslan av dåtid.

Förstärkte gjorde även bakgrundens bildspel av nyss nämnda händelser och dåtidens kändsisar inom musikvärlden. Mycket raffinerat.

Ensemblen visade massor av förnämliga prov på att man visste vad det handlade om på 40-talet. Om inte enbart i kostymeringen utan kanske främst i den suveräna livemusiken. Anette Friberg blev omgående Avenys egen Ulla Billquist. Med sin klara typiska 40-talsröst kändes hon som kvällens blickpunkt. Ulf Isenborg blev snabbt kvällens manlige favorit med en blandning av buskis och Fred Astaire.

Musiken har redan berörts. Lite extra plus i kanten till den suveräne klarinettisten Katjek Wojchiechiowski. Den mannen vet verkligen hur man använder en klarinett.

En trumpet eller dragspel behandlades med samma suveränitet.

Uffe Flink, Peo Jönis och Stig Granberg ,även de en trio som med g-klavar i blodet.

Sist men inte Göte Wilhelmsson, som i sista stund fick ersätta Berndt Egerbladh vid pianot.

- Usch, det här känns nervöst, pustade denne musikvirtuos från Åmål innan föreställningen.

En helt obefogad känsla med tanke på resultatet.

Han om någon såg till att det verkligen blev "Vårat gäng" i rätt tappning! Att han dessutom var aktiv musiker under 1940-talet gjorde att allt kändes mer än rätt. 60 år senare.

HARALD LOHSE

Mer läsning

Annons