Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gunnar älskar gemenskapen med Robban

Annons

En häst kommer över isen och drar en kälke med timmer. Isen brakar och knakar ibland under tyngden men den håller tryggt. Synen är en bild från svunna tider men är ändå verklighet.

Det är Gunnar Eriksson, från Ludvika, som tillsammans med sin foderhäst, ardennern Robban, fraktar timmer från en ö i Björkmåsdammen, nära Hummboberget, i Smedjebacken.

- Jag har alltid varit hästtokig och arbetar som skogsarbetare så det blev naturligt att kombinera de två, säger Gunnar Eriksson enkelt.

Skogsbruk med häst som fraktar timret är snällt mot skog och mark men ändå är det något som försvinner allt mer.

- Problemet är att det är få som vill lära sig. En del slutar när de provar och blir svettiga.

Det är inte bara hästen som får arbeta hårt när det kommer till det gamla skogsbruket.

Det är Gunnar som fäller träden, kapar grenar och lastar släden.

- Jag slipper vara i något sådant där gym och krångla, säger han med ett litet leende.

Innan arbetet ens kan börja med att frakta timret, till vägen där det kan hämtas, måste en väg plogas över sjön. Ett arbete som är tungt och Robban blir våt av svett. Att komma ut i skogen ger både motion och omväxling.

- Jag försöker komma ut en gång i veckan men det är för lite, säger Gunnar.

En vältränad häst orkar dra fem gånger så mycket som en otränad. Här pratas det hästkrafter och ardennern är en häst som orkar mycket.

- Jag är fodervärd åt Robban, tidigare har han dragit vagnar med turister i Vaxholm. Det gör att han är mycket trafiksäker och inte rädd av sig men jag tror han trivs i skogen.

Klockan som klingar var förr en säkerhetsanordning. Hästarna som kom med lastade slädar utför backarna hördes och de som var på väg upp kunde kliva ur vägen.

- Klockan lugnar också hästarna då den tar bort andra ljud som kan vara skrämmande. Robban tycker inte om när isen knakar men klockans ljud gör att han inte hör det.

Att köra häst är inte det samma som att sätta sig och hålla i tömmarna.

- Det är som att dansa. Körare och häst måste passa ihop.

Något av det svåraste men också viktigaste är att lära hästen att stå stilla.

- Det tycker jag det fuskas med både när det gäller rid- och körhästar.

Det är extra viktigt att hästen står stilla när timret lastas på eller av.

- Jag är säker på Robban. Skulle jag fastna under släden så skulle han stå stilla tills någon kom.

Isen på sjön är en halvmeter tjock. Det har Gunnar kontrollerat genom att borra och mäta.

- Förr räckte det med 15 centimeter för att de skulle ge sig ut med häst och fullastad kälke.

- En säkerhetsåtgärd var att släden endast satt fast vid skaklarna med en kil.

Brast isen drog de ur kilen och kälken fick sjunka.

Skogsbruk med häst försvann nästan helt när det blev billigt att importera virke från öst.

Timret Gunnar fraktar tillhör kyrkan. Det är krångligt att avverka med maskiner ute på de små öarna och när Gunnar frågade om han kunde vara till hjälp fick han arbetet.

- Jag har inte gjort mycket reklam för mig och det är mest för min skull de gav mig jobbet, de måste inte fälla träden där om de inte vill.

Någon ekonomisk vinst i arbetet handlar det inte om för Gunnar men det finns många funktioner där han ser hästen som ett bra alternativ.

- Att sanda gångbanor eller att hämta sopor i bostadsområden där de vill minska avgaser. Problemet är ju att alla tycker det är trevligt och mysigt men ingen vill betala för det.

INGELA HALLGREN

Mer läsning

Annons