Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Grundet var ett bombmål under kriget"

Annons

Det var under krigsåren 1943-1945. Familjen hade ett sommarställe vid sjön, och hade sikt rakt mot grundet.

Lars minns hur han fick låna en kikare av sin far och kunde se planen dyka nästan lodrätt mot sjöns yta, hur bomberna slog ned i vattnet och sedan hur planen brant steg upp mot skyn igen.

Enligt Meijer ska flygvapnet ha bombat även på andra ställen i sjön, bland annat vid Garbergs-udden.

Han berättar att några amatördykare kontaktade honom för ungefär 15 år sedan. De hade dykt i Runn och hittat ammunition vid "bombgrundet".

Meijer vidarebefordrade informationen till den numera nedlagda flygflottiljen i Söderhamn, men vad han känner till så vidtogs inga åtgärder.

En annan som minns flygvapnets övningar är Sören Eld, 85, i Borlänge. Enligt Sören släppte planen stora övningsbomber av cement vid Klövhällgrundet utanför Dalvik i slutet av 40-talet. Dessa övningar försiggick på vintern.

- Vi tyckte att de var lite vårdslösa, för de var inte långt ifrån husen, säger Sören.

Enligt Lennart Berns, kanslichef på Svensk flyghistorisk förening i Stockholm, använde det svenska flygvapnet Rommehed som bas under beredskapsåren.

Bomberna som användes kunde antingen vara lättare övningsbomber eller skarpa bomber på uppåt 250 kilo.

Övningsbomberna var fyllda med cement.

- Om man använde Runn som skjutmål var det med stor sannolikhet sådana cementklumpar man släppte ned, säger Berns.

Under gårdagen genomförde röjdykarna två sprängningar i Runn. Resterna av projektilerna ska nu analyseras och resultatet kommer troligen i dag.

Enligt Daniel Lindroth, ansvarig för marinens operation, är det fortfarande oklart om det är skarp ammunition.

- Det kan både vara en sprängbomb eller övningsbomb, säger Lindroth som dock inte funnit några indikationer på att bomberna har skadliga miljöeffekter.

Om bomberna visar sig vara skarpa, hur pass farliga är de då för allmänheten?

- Det ska ganska mycket till för att skarp ammunition ska gå till detonation efter 50 år. Om man exempelvis släpper ett ankare tror jag sannolikheten är ytterst liten att det händer något. Men givetvis ska man ta det på allvar, säger Daniel Lindroth.

Enligt Anna Geschwindt Hartwig, informationschef på Mellersta militärdistriktet, ska insatsen fortgå med ett nytt dykarteam.

Det kan även bli tal om att sätta ut varningsbojar.

MATEJ SLAVIK

Mer läsning

Annons