Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glädje och eftertanke i backen

Annons

- Vi har lagt väldigt mycket konstsnö. Våra snökanoner sprutar ut motsvarande 2,5 lastbilar med snö i minuten. Åkmässigt har det varit väldigt bra, men om du frågar folk i dag så svarar de nog att det är hårt.

- Vi pistade i går kväll, sedan kom regnet och i natt var det minus tre grader. En veckas kyla och snö vore tacksamt, säger han.

Stolsliften är mest populär. Det avlånga, smala korthålet vägrar ta liftkortet, sedan suger det in det men spottar ut det snabbt som om det smakar illa.

Uppför i sittliften som tuggar sig förbi liftstolparna med tudung tudung tudung.

På toppen blåser det, kall vind letar sig innanför kläderna, men solen lyser starkare.

- Jäkla bra glid i dag du, märker du det? Man glider hur långt som helst, säger en Göteborgare till sin kompis när de åker av stolsliften.

Andreas Österberg och Mattias Jansson från Finspång står och laddar inför åket.

- Det är första dan vi åker, det är fin miljö här, säger Mattias.

- I går fiskade vi men det har blivit dåligt med längdskidor tyvärr. Jag var här för några år sedan på träningsläger för längdskidor men nu är det för lite snö för att kunna åka, säger Andreas.

Vinden tar i och killarna glider nerför berget.

Kvar står ett 50-tal skidklädda i olika färger. De flesta åker skidor, många har hjälm. Kanske funderar de vilken backe de ska ta den här gången. Samma som förra åket, eller en ny.

Och så nedför. Några svängar. Fall. Stålkanterna tar inte. Det är riktigt hårt och isigt i backen, som en räfflad, lutande Väsman med ett tunt lager snö. Det gäller att hitta de ställen där snötäcket är som tjockast för att kunna svänga och böja på benen tills det eldar i lår och vader, i alla fall för snowboardåkarna.

Mitt i den röda backen Rödingen har familjen Larsson från Slut-arp utanför Falköping stannat till för att hämta andan.

- Det är första gången vi är här och åker skidor, vi hade tur med vädret för det kom ju snö i söndags, säger pappa Ingemar.

- Fast det är synd att inte alla backar är öppna, säger sonen Johannes som åker snowblades.

- Men det går ju fort när det är lite isigt, säger Ingemar.

Klockan är kvart i tolv. Några i svarta jackor med orange-gula detaljer trär grå tjocka plastsäckar över liftkortsautomaterna. Ett blekgult papper med plastfilm över talar om att det hålls tre tysta minuter klockan tolv för offren i Asien. Sittliften ska tömmas innan dess. Tolvslaget får en ny innebörd, fem dagar efter nyårsafton.

Fler och fler samlas i kön till stolsliftarna.

- Varför stänger de liften mamma, frågar en flicka.

Klockan vid liften har stannat på 11.40 så det är svårt att veta när klockan är tolv.

Liften stannar och åkarna bromsar i backen. Ljudet från vinden, som dränktes i liftdånet, hörs nu.

Det är långt, inte bara i mil, från en skidbacke i Dalarna till en badstrand i Sydostasien. Samtidigt väldigt nära.

Så startar liftarna igen och de grå plastsäckarna tas bort från liftkortsautomaterna. Folk slänger sig åksuget mot liften. De tre minuterna är förbi.

Inne i en sjukvårdsstuga står Emmy Ågren, 5 år. Hon har skadat fingret och får ett plåster.

Kön tornar upp sig inne på serveringen. Hungriga skidgäster väljer mellan hambugertallrik och korv stroganoff. Fler kommer in, de går med hälen först, dunk, så ned med resten av skidpjäxan. De tar en bricka, får en tallrik med mat, betalar, sätter sig, tar av sig mössa och vantar, drar upp dragkedjan i jackan, knäpper upp spännena på pjäxorna och fattar till slut tag i gaffeln och kniven.

I barnbacken låter det inte schwoo schwoo när åkarna kommer farande. Det låter nästan ingenting förutom från knappliften och när de ramlar, då hörs en tyst duns.

- Aaaaah! skriker en kille på strax över metern.

Han kommer farande i hisnande fart mot liftkön, med skidor som åker längre och längre ut från kroppen. Precis innan liftkön lyckas han mirakulöst återfå kontrollen och stannar en meter framför nätet.

Vid en grill bredvid barnbacken står familjen Höllgård från Granbergsdal.

- Det ligger mellan Karlskoga och Loka brunn, förklarar mamma Gunilla Höllgård.

Familjen har varit här i fyra dagar och i dag är näst sista dagen. De tycker att det är för lite snö men gillar stället.

- Det är hårt att köra omkull, säger pappa Christian Höllgård och värmer händerna över grillen.

Under Christians händer trängs korv och hamburgare. Några korvar är runda och bruna, andra bleka och åttakantiga.

Längre upp i backen pågår en skidtävling. Men tidtagaruret verkar inte fungera.

- Du får åka en gång till, vi fick ingen tid på dig, meddelar en burkig röst ur högtalaren.

Krister Karlsson och sonen Arvid Karlsson-Edenheim, 9, från Ystad åker snowboard för första gången. De åker några meter, får felskär, tappar balansen och ramlar.

- Jag får se hur många blåmärken det blir efter i dag. Men det är en kul utmaning. När man är lite äldre är det bra att göra saker som man är klantig på, då blir man mer flexibel i tankarna, säger Krister.

De har varit här en knapp vecka och åker hem i morgon.

- Det var första gången vi åkte skidor med familjen och det blev succé. Vi kommer hit fler gånger om vi inte bryter några ben i dag, säger Krister.

Han går uppför backen igen och knäpper på sig brädan. För att sedan ramla, åka några meter, ramla, åka lite till och ramla igen.

Vid parkeringen ligger Maja Andersson, 11, från Fredriksberg och vilar sig på snön. Under henne ligger två par skidor.

- Jag har åkt hela dagen, vi kom vid tio. Nu väntar vi på skjuts hem, säger hon och lägger sig ned igen.

JOHANNA LUNDIN

Mer läsning

Annons