Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Försäkringsläkaren ska ge råd"

Annons

Stefan Paavo kommenterar inte enskilda ärenden, men påpekar:

- Försäkringsläkarens roll är rådgivande - inte beslutande. Han/hon är satt att gå igenom det material, vetenskapliga studier och medicinskt underlag som ligger till grund i patientens ärende. Sist i ärendegången, insamlade handlingar går till socialförsäkringsnämnden för beslut, påpekar Paavo.

- Att överklaga ett i länsrätten godkänt ärende kan betyda att försäkringskassan vill nå prejudicerande beslut. Kort sagt nå ett rättesnöre för liknande fall.

- Försäkringskassan tillämpar de normer, lagar och paragrafer som riksdagen fattat beslut om när det gäller arbetsskador. Patientens "egen läkare" lämnar sin diagnos, försäkringskassans handläggare behandlar ärendet och ger förslag, som försäkringsläkaren bedömer innan det går till socialförsäkringsnämnden för beslut.

Många människor i samma situation som Wanja Larsson, upplever sig orättvist behandlade. En arbetsskada har bedömts både vetenskapligt och medicinskt av flera läkare. Ändå överklagar försäkringskassan till kammarrätten - i ett av länsrätten redan godkänt beslut. Varför?

- Som jag sa, inga kommentarer i enskilda ärenden. Överklagandet ligger till grund för att man inte ansett sig ha tillräckligt brett underlag för beslut, säger Stefan Paavo.

90-talets lag för arbetsskador ställde stora krav innan den 2003 förändrades med liberalare synsätt. Hårdare eller mildare lag kring arbetsskador, skulle det innebära förändringar för den arbetsskadade före eller efter 2003?

- Försäkringskassan kan givetvis inte gå till beslut med "retroaktiva ögon". Vi tillämpar lagen kring arbetsskada, den ställer fortfarande stora krav, säger Stefan Paavo.

BIRGITTA KNIFSTRÖM NORDÉN

Mer läsning

Annons