Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Filosofi är grunden till specialkunskap

Annons

Språk, som har behandlats på ledarsidan den senaste tiden är centralt i vår globaliserade värld. Att engelska är det världsspråk som flest människor med annat modersmål än engelska kommunicerar med torde vara svårt att motbevisa. Att lära sig andra språk tillhör bildning och ska därmed givetvis också erbjudas i vår skola.

Praktiskt-estetiska ämnen som bild, musik och idrott är viktiga då de befrämjar centrala delar i vår personlighet och ska enligt min mening ha ett stort utrymme på skolans samtliga stadier.

Resten av ämnena i den svenska skolan är ett resultat av kunskapsutvecklingen inom akademin. Allt startade med filosofi och de gamla grekerna för att sedan bli allt mer specialiserat och indelat i ett ständigt ökande antal ämnen. Det är alltså ingen tillfällighet att de flesta examina i akademin har förnamnet filosofie.

"Inom filosofin sysslar man i första hand med att utarbeta och kritiskt granska teorier och tänkesätt som är av mycket grundläggande och generell karaktär. De är grundläggande i den meningen att de ofta tjänar som mer eller mindre medvetna förutsättningar för andra teorier eller resonemang, till exempel inom vetenskap, kulturdebatt och politik. De är generella i den meningen att de har konsekvenser för vårt tänkande på vitt skilda områden och i många olika situationer. Under diskussionens gång har en mängd mer speciella problem tillkommit, och också lett till att nya vetenskapliga områden har uppstått och avskilts från filosofin."

(Hämtat från Lars Bergström, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet).

Industrisamhällets behov av allt mer specialiserade kunskaper har skapat det jag brukar kalla en "stuprörsvärld" inom akademin där många kloka forskare tittar allt djupare ner i sitt rör, omedvetna om alla andra som inom sina ämnen med liknande frågeställningar tittar ner i sina.

Vi kommer alltid att ha ett ständigt behov av mer specialiserade kunskaper men frågan är om inte behoven är ännu större för grundläggande och generella kunskaper och färdigheter.

Vi beskrivs ofta i dag leva i eller vara på väg in i informations- och kunskapssamhället.

Min övertygelse är att de kunskaper som kommer att behövas i framtiden, för att vår värld ska utvecklas till gagn för människans förutsättningar och behov, är ökad förståelse för och kunskap om det grundläggande och generella. Den kunskapsbas som behandlar detta är filosofi. Innan man studerar andra ämnen bör man alltså först konfronteras med filosofi.

Filosofi borde alltså, anpassat till barns utveckling, vara det ämne som lade grunden till all specialiserad kunskap redan från årskurs ett och sedan genom hela skolan.

PEJE MICHAELSSON

Peje Michaelsson är före detta rektor, prorektor och utvecklingsdirektör vid Högskolan Dalarna. I dag ägnar han sig åt konsulting inom området "fundraising" riktat till universitet och högskolor på det nationella och internationella planet.

Mer läsning

Annons