Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Får vem som helst bli personlig assistent?

Annons

Måndag förmiddag den 3 maj. Väntrummet på mag- tarmmottagningen Falu lasarett.

En svårt handikappad i rullstol eskorterad av två assistenter förs in i väntrummet. En av assistenterna klunkar oupphörligt ur en läskflaska bredvid den stackars handikappade.

Patienter som ska genomgå en magundersökning får inte tillföra kroppen vätska av något slag flera timmar före undersökningen och många har mediciner som ger muntorrhet och törst.

Som assistent borde man kanske tänka sig för, och inte sitta bredvid den hjälpbehövande och bälga i sig vätska.

Man bör tänka på att patienten kanske även mår psykiskt dåligt och åsynen av någon som priviligerat läskar sig kan göra törstkänslan ändå värre.

Men det var inte den enda fadäsen som assistenten gjorde.

Det var så tyst i väntrummet så man kunde hört en knappnål falla, och därför hörde man tydligt när denne frågade patienten: "Fick du någon spruta förra gången du var hit, för om du får det nu då svimmar jag."

Den handikappade som tydligen ej kunde tala försökte med gester berätta om sitt förra besök. Då kom nästa groda ur assistentens mun: "Jaha och hur mådde du då. Ja, jag bara frågar så jag vet om vi får med oss ett vrak på hemvägen".

Tala om klumpighet! Jag mådde dåligt, de övriga patienterna såg inte heller så roade ut, men mest synd tyckte man givetvis om den stackars handikappade patienten i rullstolen som inte rådde över sin situation.

Är man personlig assistent åt en handikappad människa, då får man givetvis räkna med att denne kan må dåligt efter en undersökning.

Och att lägga ytterligare börda på en sjuk människa och i tydliga ordalag tala om att denne är bara till besvär, då ska man inte åta sig jobbet att eskortera den sjuke.

Pinsam väntan

Mer läsning

Annons