Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett landsting för landstinget

Annons

När jag gav mig in i debatten om Gylle vårdcentral var jag som de flesta okunnig i hur vårt landsting fungerar.

Vi har ju trott att landstinget ska ombesörja att vi skattebetalare får en så god sjukvård som möjligt för våra skattepengar, och inget annat. Och att de av oss valda i landstinget var till för oss.

Men tyvärr är intrycket i dag att landstinget är till för landstingets företrädare och dess administration.

Det vi först fick reda på var att det måste sparas 300 miljoner (att det var under en fyraårsperiod sas ej) därför måste man lägga ner bland annat Gylle vårdcentral och detta utan att kunna erbjuda någon likvärdig vård.

Sedan har det framkommit att vi i Dalarna har fem hälso- och sjukvårdsnämnder som inte har någon funktion, men kostar oss skattebetalare cirka sex miljoner om året.

Likaså att höga tjänstemän inom landstinget beslutar om att höja andra tjänstemäns löner. Som nu senast när landstingets direktör (inkomst 65 000 kronor) utsåg en länssjukvårdschef för Falun och Mora med en lön av 72 000 kronor per månad, i dennes fall en höjning med ungefär 20 000 kronor.

L-O Hagberg, vice ordförande personalutskottet, tycker att det låter mycket med 72 000 kronor per månad, men säger att det inte är något som vi politiker håller i.

Om det är några som har ansvar för landstingets ekonomi gentemot oss skattebetalare så är det landstingsstyrelsen. Min fråga är följande:

När kommer landstingsdirektören att få sin lön höjd, hon kan väl inte ha mindre än en underordnad, och vem bestämmer då?

Däremot vill man försämra lönevillkoren för personalen på IVA vid Falu lasarett. Detta genom att slopa deras särskilda OB-ersättning, vilken infördes hösten 1999 inom ramen för en flexibel arbetstidsmodell där man täcker upp för varandra utan vikarier.

Hur kan man försvara stora höjningar för höga tjänstemän, när man försöker försämra lönerna för vårdpersonal?

Hur var det när eländet med stafettläkare kom till. Hade landstingen sett till att läkarna fått riktiga villkor så hade de säkerligen blivit kvar, till en i dag lägre kostnad.

Landstinget som vill göra indragningar inom hälso- och sjukvård, är å andra sidan en stor bidragsgivare till annan verksamhet.

Landstingsfullmäktige har ju beslutat att ge 29,9 miljoner kronor till kulturinstitutioner och för övrig bidragsgivning 130,2 miljoner kronor.

Vad gäller central förvaltning har 197,08 plus 15,8 miljoner ställts till styrelsens förfogande, samt anslag till förtroendenämndens på 2,37 miljoner kronor. Där finns stora pengar att spara in.

Som avslutning vill jag än en gång vädja till ansvariga inom landstingsstyrelsen att ta tillbaka beslutet att stänga Gylle vårdcentral, innan ni ordentligt utrett hur den framtida närvården ska se ut både medicinskt, ekonomiskt och ur tillgänglighetssynpunkt.

Undertecknad vill tacka alla som hört av sig. Jag förstår er oro och era tankar om att det kanske är dags att skrota landstinget.

Sture Skärström

Mer läsning

Annons