Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En trivselfaktor för landsbygden

Annons

Utvecklingen med affärer som försvunnit bara under det senaste årtiondet är skrämmande. Under åren 1996-2000 blev 260 orter utan livsmedelsaffär enligt uppgifter från Glesbygdsverket. Verket säger också att för de bygder som drabbas innebär detta, för kommuner och för den enskilde konsumenten, en merkostnad på 80-110 miljoner kronor. Siffror som borde vara av värde att beakta för kommunpolitiker.

För en bilburen person kan avsaknaden av livsmedelsaffär kompenseras med inköp i närmaste stad eller samhälle. För unga barnfamiljer, pensionärer eller dem som av olika skäl är mer stationära i sitt sätt att leva är avsaknaden av livsmedelsaffär mycket stor.

Affärerna ute i byarna är även en värdefull kontaktplats för bygdens sociala liv. Motsatsen, som exempelvis ett tomt skyltfönster, ger otrivsel. En bygd utan affär kan mycket väl bli den negativa faktor som avgör om en familj ska bosätta sig i bygden eller om ett företag ska etablera sig på orten.

De stora affärskedjorna gör storsatsningar med utbyggnader. Var ska de ta sina marginalkunder, den sista lilla del som ger den verkliga vinsten. Svaret måste bli att det är från den lanthandel som ännu finns. Mindre tätorter på några mils avstånd blir de stora förlorarna.

Prisjämförelser i tidningarna talar inte om varifrån produkten kommer. I varje fall sker det inte med någon större stil. Samtidigt har regeringen bestämt att EU-stödet ska anpassas till att behålla vårt vackra kulturlandskap. Vem ska ordna den lilla detaljen?

Det ska mulen göra, alltså våra betesdjur. Detta samtidigt som vi snart importerar 50 procent av vår köttkonsumtion. Stora importsiffror finns även för frukt och grönsaker. Det talas också om tysk mjölk. En produkt som lär ska ha mycket lång hållbarhet! Slutsatsen måste bli att många av de produkter som finns med i de prisjämförelser som sker lider av åksjuka.

En av hushållningssällskapet i dagarna utgiven bok, "Nästgårds" visar att det finns många små och medelstora producenter av livsmedel i vårt län. För många av dem är det svårt att få leverera till dessa stora kedjor. De passar inte in i deras storlekstänkande.

Det torde vara lika fjärran att tro på ett stöd och en förståelse från samhället. Även där saknas förmågan att se de möjligheter som finns för agrara yrkesutövare och andra småföretagare.

En väg som borde kunna påverka och få berörda parter att se helheten torde vara en stark konsumentrörelse. En rörelse som med kraft kan kräva att berörda parter inte bara tänker i kronor när priset på vår matkasse fastställs.

Var finns då den visdom och styrka som kan ställa sig bakom en konsumentrörelse med denna målsättning?

Finns den hos fackföreningar, pensionärsorganisationer eller hos någon ideell förening med kontakter hos såväl producent som konsument?

En annan fråga är: Går det att få stöd från medier och politiker för en sådan tanke? Finns där någon annan vilja än att jämföra priset?

Det behövs en ny väg där vi ser helheten och ser de möjligheter och tillgångar som vi har i vår närhet.

LARS-ERIK LARSSON

Mer läsning

Annons