Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En svidande vidräkning

Annons

Så här ser ett axplock ur rapporten ut:

4 Topptjänstemännen går i s-ledningens ledband.

4 Oppositionen är överkörd och får inte veta någonting innan besluten fattas.

4 De politiska frågorna avgörs inte i landstingsstyrelsen utan på landstingets kansli på måndagsförmiddagarna.

4 Många utredningar som görs är undermåliga.

4 Fullmäktige har svårt se till helheten och hålla budget genom att det fattas många små delbeslut.

Rapporten, som skrivits av revisorn Fredrik Westander vid Ernst & Young, har skickats ut till politikerna i landstingsstyrelsen. På måndag ska de lämna ett svar till landstingets revisorer.

- Det är en utomordentligt bra beskrivning och skulle kunna vara en lärobok för hur landstinget fungerar, säger Arne Pettersson (s), ordförande för de förtroendevalda revisorerna.

Han säger att rapporten även lyfter fram landstingsstyrets positiva sidor.

Ernst & Young konstaterar att de täta kontakterna mellan tjänstemän och den politiska majoriteten kan göra att de höga tjänstemännen kan känna sig trygga att säga sin mening. Närheten kan även spara tid genom att man snabbt kan lösa problem tillsammans.

För att få underlag till den 21 sidor långa rapporten har revisionsfirman intervjuat tolv förtroendevalda och tjänstemän och läst in sig på sju olika beslut som landstinget fattat mellan år 1999 och 2003. Det gäller bland annat när landstinget lade ut telefonväxeln på entreprenad, förändringen av psykiatrin i norra och västra Dalarna och utredningar om akutmottagningarna i Avesta och Ludvika.

Revisorsfirman beskriver landstinget Dalarna som en demokratisk organisation där politiker och tjänstemän inte håller fast vid sina gängse roller, utan makten flyter samman. Det är framför allt tjänstemännen som förlorar på detta. Enligt rapportförfattaren kan politiska maktskiften ³välta även den sittande tjänstemannaledningen åt sidan".

De viktiga besluten fattas inte i landstingsstyrelsen utan i rådsberedningarna på landstingets kansli i Falun.

På mötena, som äger rum på måndagsförmiddagarna, finns de tre landstingsråden med liksom landstingsdirektören och ekonomidirektören, ibland ytterligare någon.

Revisorn beskriver dessa möten så här: ³På dessa informellt hållna möten dras riktlinjerna upp för hur olika frågor ska hanteras. Problem identifieras och problemlösningar diskuteras. Det är högt i tak i diskussionen, enligt de intervjuade. Den politiska ledningen ger till tjänstemännen indikationer om sin inställning i olika frågor, inför den formella beredningens start. Prioriteringar mellan ärenden görs och tidtabeller för beslutsfattande sätts. Inga formella minnesanteckningar görs eller offentliggörs".

En vecka innan landstingsstyr- elsemötet får övriga politiker handlingarna. ³I princip deltar oppositionens företrädare därmed inte i någon beredning innan det är dags för beslut", skriver Ernst & Young.

Oppositionens enda möjlighet blir då att begära att besluten skjuts upp, så att de kan få mer tid att förbereda sig på.

Revisorn skriver att den här modellen är ³tydligt majoritetsanpassad" och att ³tjänstemannarollen tenderar att suddas ut. Läsaren av en beslutshandling kan inte avgöra vad som är en politisk bedömning eller en tjänstemannauppfattning".

Utredningarna inför besluten kan bli sämre med det här sättet att arbeta. Risken är enligt utredaren att man sänker ribban och anpassar utredningen till det önskade beslutet.

Ernst & Young anser också att det finns systemfel som är ekonomiskt kostsamma. Beslut som gäller utgifter sprids ut över året. Det gör att det är mycket svårare att ställa förslag mot varandra och utvärdera olika konsekvenser. Det vore bättre med ett stort budgetbeslut menar revisorn.

KENNETH WESTERLUND

Mer läsning

Annons